Ravlunda skjutfält
Skriftlig fråga 1997/98:564 av Larsson, Kaj (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-13
- Anmäld
- 1998-03-23
- Besvarad
- 1998-03-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ravlunda skjutfält, som är beläget i östra Skåne, är ett känsligt område vad gäller den ömtåliga och sköna naturen. Markens växttäcke kommer vid större användning av tunga stridsvagnar att förstöras.
Stora delar av bebyggelsen i trakterna runt skjutfältet drabbas i dag av väsentligt kraftigare buller än 65 dB som är tillåtet. Skjutövningarna på sena kvällar och nätter är ett stort bullerproblem eftersom dessa också sker från positioner utanför skjutfältet.
En intensivare användning av skjutfältet kommer också att vara negativt för luft och vatten. De nya höghastighetsvapnens projektiler splittras till damm. Det gör att kontakten med luft och vatten ökar tusenfalt. En del av blyet förångas troligen också och kan med vinden föras in över bebyggda områden.
Uppgifterna att Ravlunda skjutfält skall uthyras till främmande förband och användas intensivare oroar stora delar av östra Skånes befolkning.
Av den anledningen vill jag fråga:
Skall Sverige som neutralt land hyra ut Ravlunda skjutfält till främmande förband i stället för att det stängs och används som rekreationsområde?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:564 besvarad av , ()
- Försvarsminister Björn von Sydow
Kaj Larsson har frågat mig om Sverige som neutralt land skall hyra ut Ravlunda skjutfält i stället för att stänga det och använda området för rekreation. Bakgrunden till Kaj Larssons fråga är uppgifter att Ravlunda skjutfält skall hyras ut och användas intensivare och att detta oroar befolkningen i östra Skåne.
För ungefär ett år sedan ställde Kaj Larsson samma fråga till mig (1996/97:505). Förra våren svarade jag även på en interpellation (1996/97:253) om svensk-norsk samverkan om skjutfält.
Med anledning av Försvarsmaktens ekonomiska situation uppdrog regeringen den 18 december 1997 åt Försvarsmakten att mot bakgrund av den enligt 1996 års totalförsvarsbeslut minskade organisationen redovisa sitt behov av övnings- och skjutfält. Den 16 februari 1998 redovisade Försvarsmakten resultat av uppdraget. Försvarsmakten anför i redovisningen att Ravlunda bör behållas.
Ravlunda har varit skjutfält sedan 1940-talet. Fältet är avsett för bl.a. stridsvagnsskjutning.
Ravlunda skjutfält prövas för närvarande enligt miljöskyddslagen (1969:387). Länsstyrelsen i Skåne län är prövningsmyndighet. I miljöskyddslagen anges att den som avser att utöva tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skall samråda med de statliga och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha intresse i saken. På detta sätt tillförsäkras att var och en berörd får möjlighet att redovisa sin syn på den prövade verksamheten. Det ankommer därefter på prövningsmyndigheten att väga samman de olika intressena och meddela villkor och föreskrifter för verksamheten.
Som jag redovisade i kammaren förra våren är det svensk praxis att utländsk trupp inte medges att öva på svenskt territorium. Undantag från denna princip görs om övningen ingår i Partnerskap för fred-samarbetet eller avser andra internationella insatser eller om det rör sig om t.ex. ett gemensamt materielprojekt.
Mot denna bakgrund har utländsk verksamhet förekommit på Ravlunda. Exempel på sådan verksamhet är samövning med Danmark inför insatser i Bosnien och - som ett led i ett svensk-schweiziskt materielsamarbete - schweiziska skarpskjutningar med stridsvagn.
I mina svar i skjutfältsfrågan i kammaren förra våren sade jag att frågan om samutnyttjande av skjutfält skulle kunna belysas inom ramen för det nordiska försvarsmiljösamarbete som de nordiska försvarsministrarna har initierat. Jag avslutade med att erinra om att frågan om att upplåta svenska skjutfält för andra staters militära förband är av stor principiell vikt och att jag därför då inte var beredd att göra några ställningstaganden. Denna inställning kvarstår.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.