Till innehåll på sidan

Reformer för att öka tillgången till byggbar mark

Skriftlig fråga 2022/23:854 av Jennie Nilsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-07
Överlämnad
2023-07-10
Besvarad
2023-07-21
Svarsdatum
2023-07-21
Sista svarsdatum
2023-07-24
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

På min tidigare fråga (2022/23:106) svarade statsrådet att regeringen har för avsikt att genomföra reformer för att öka tillgången till byggbar mark. Detta svar gavs den 14 december föregående år, men reformerna lyser sju månader senare fortfarande med sin frånvaro.

Vad som däremot har hänt under denna period är att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv för den pågående Utredningen om en ny förköpslag. I de ursprungliga direktiven från den tidigare socialdemokratiska regeringen angavs som ett av syftena med en ny förköpslag att underlätta för kommunerna att föra en mer aktiv och långsiktig markpolitik. De nya tilläggsdirektiven innebär att detta omöjliggörs då de är en avsevärd begränsning av det ursprungliga uppdraget. Regeringen utraderar hela den del som handlar om det viktiga kommunala perspektivet. De kommunala förköpsgrunderna i det ursprungliga direktivet utgår, som regeringen skriver i sitt beslut.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

Vad är det för reformer för att öka tillgången till byggbar mark som statsrådet avser, och hur ska dessa genomföras?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:854 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)


Svar på frågorna 2022/23:848 Strukturella reformer och 2022/23:854 Reformer för att öka tillgången till byggbar mark
av Jennie Nilsson (S)

Jennie Nilsson har frågat mig vad de strukturella reformer som jag och regeringen arbetar med innebär rent konkret och hur många nya bostäder som jag förväntar mig ska tillkomma under det kommande riksdagsåret som en följd av dessa reformer. Jennie Nilsson har också frågat mig vad det är för reformer för att öka tillgången till byggbar mark som jag avser och hur dessa ska genomföras.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Vi befinner oss i ett tufft ekonomiskt läge. Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats till följd av hög inflation, stigande räntor, ökade byggkostnader och minskad köpkraft hos hushållen. Det är en utveckling som i huvudsak beror på omvärldsfaktorer som i det korta perspektivet är svåra att påverka. Samtidigt är byggbehovet fortsatt stort i hela vårt land, med bostadsunderskott i över 180 av landets 290 kommuner. För att komma till rätta med bostadsbristen behövs flera åtgärder som angriper de strukturella förutsättningarna för bostadsbyggande. Regeringen arbetar bland annat med att ta fram reformer för att öka tillgången till byggbar mark, korta ledtiderna i byggprocessen och förenkla och förbättra reglerna för att bygga. Kommuner ska även uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

För några veckor sedan samlade jag en rad byggaktörer och företrädare från bygg- och bostadsmarknaden för ett möte om den utmanande situationen på bostadsmarknaden. Syftet med mötet var att samtala om de största utmaningarna och åtgärder som krävs på kort och lång sikt. Det finns inte en enskild åtgärd som kommer lösa situationen, men mötet bidrog med många intressanta inspel.

Regeringen jobbar i högt tempo med att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden så att svensk bygg- och bostadsmarknad ska stå rustad när konjunkturen så småningom vänder upp. När vi talar om strukturella reformer är det åtgärder som förändrar förutsättningarna för planeringen av nya bostäder och som skapar förutsättningar för ett bostadsbyggande på en nivå som är långsiktigt hållbar utan kostnadskrävande subventioner.

I arbetet bereds exempelvis förslag från Bygglovsutredningen (Fi 2020:01) och utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning (Fi 2020:06). Jag ser fram emot att återkomma med fler åtgärder när regeringen fattar beslut.

Stockholm den 21 juli 2023

Andreas Carlson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.