Regelförenklingar för besöksnäringen

Skriftlig fråga 2020/21:685 av Eric Palmqvist (SD)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Sverige är ett fantastiskt land. Här finns skärgård, sjöar, fjäll, skog, gula rapsfält och pulserande städer. Skidåkning kan ske i norr ända fram till midsommar medan stränderna i södra Sverige myllrar av folk. Landsbygden bjuder på bland annat forsränning och älgsafari och storstäderna på kultur, mat och shopping. På många håll i Sverige finns helt enkelt goda möjligheter att främja en växande turistnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb.

Upplevelser såsom hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske lämpar sig särskilt väl för landsbygden. Enligt World Economic Forums rankning placerar sig Sveriges attraktionskraft utomlands på plats 20 av 136 jämförda länder. Intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. Samtidigt växer den inhemska turismen i omfattning. Begrepp som swemester och hemester har etablerats, inte minst som en konsekvens av de reserestriktioner som införts som en följd av coronapandemin. Landets campingplatser noterade 2018 som ett rekordår, och indikationer fanns på att denna positiva trend skulle ha fortsatt om det inte hade varit för coronautbrottet. Svenska Turistföreningen (STF) och SJ vittnar också om en positiv trend för inhemsk turism, vilket dock inte får ses som en självklarhet utan som ett resultat av ett målmedvetet arbete i kombination med en svag svensk krona.

Besöksnäringen har således en stor potential. Intresset utomlands finns och den egna tilltron till framtiden finns likaså, eller rättare sagt fanns tills coronapandemin tog världen i sitt grepp. Jag menar att det särskilt i kristider är viktigt att stimulera denna näring. Få näringar har nämligen drabbats så hårt av coronautbrottet som besöksnäringen, då reserestriktioner införts och nöjesparker, sport- och evenemangsanläggningar och restauranger tvingats hålla stängt eller kraftigt begränsa sin verksamhet. Mot bakgrund av detta är det hög tid att se över eller avskaffa tidigare utpekade obsoleta regelverk i syfte att ge näringen de bästa av förutsättningar inför den rivstart den så väl behöver när pandemin är över. Detta skulle dessutom stärka Sveriges attraktionskraft som besöksmål.

Exempel på sådana obsoleta regelverk är danstillståndet, hotelltillståndet och cateringtillståndet. Dessa regelverk är otidsenliga eller täcks av nyare lagstiftning, varför det är oklart vilken samhällsnytta som uppnås med dem. Andra regelverk, de som rör kassaregister och personalliggare, är inte lika gamla men har genom nya betalningsmönster och implementering av ny teknik likväl blivit hopplöst omoderna. Behovet av att avskaffa eller se över dessa regelverk har vi påtalat i vår kommittémotion 2020/21:716 Turism och besöksnäring, och våra förslag ligger delvis i linje med förslagen i Förenklingsresans slutrapport. Beträffande danstillståndet riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen redan 2016, vilket föranledde utredningen Ds 2018:20 Tillstånd till offentlig danstillställning. Trots detta tillkännagivande har regeringen ännu inte verkat för att avskaffa kravet på danstillstånd.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Hur ser ministern på besöksnäringens betydelse för Sverige, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att skapa förenklade och tidsenliga regelverk för besöksnäringen?