Regeringen och Försvarsberedningen
Skriftlig fråga 2017/18:612 av Sofia Fölster (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-19
- Överlämnad
- 2018-01-22
- Anmäld
- 2018-01-23
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
I december 2017 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport till regeringen där man bland annat menar att det varken kan uteslutas ett väpnat angrepp mot Sverige eller att militära maktmedel och hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Regeringen är dock splittrad i sin syn på Försvarsberedningens analys. Utrikesminister Margot Wallström menar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte är sannolikt, medan försvarsminister Peter Hultqvist hävdar att det inte kan uteslutas.
Det är givetvis förvånande och oroande att regeringen inför öppen ridå visar upp sin oförmåga till samsyn och går emot Försvarsberedningens arbete samt att två ledande regeringsmedlemmar därtill gör helt olika bedömningar av säkerhetsläget för vårt land. I en tid av ökande oro och risk för konflikter i vårt närområde krävs det en handlingskraftig regering som tar signaler på allvar och är beredd att agera.
Att Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet i detta läge uppenbarligen gör helt skilda tolkningar av Försvarsberedningens rapport är allvarligt och kräver en förklaring.
Därför vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilken säkerhetspolitisk bedömning gör ministern av risken för ett väpnat angrepp mot Sverige, och talar ministern för hela regeringen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:612 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fö2018/00087/SI
Försvarsdepartementet
Försvarsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:612 av Sofia Fölster (M) Regeringen och Försvarsberedningen
Sofia Fölster har frågat mig vilken säkerhetspolitisk bedömning jag gör av risken för ett väpnat angrepp mot Sverige, och om jag talar för hela regeringen.
Regeringen följer kontinuerligt den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen och har konstaterat att det säkerhetspolitiska läget i Europa och i närområdet har försämrats över tid. Det finns en bred enighet om denna bedömning och vi rustar nu upp totalförsvaret för att stärka Sveriges försvarsförmåga.
Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 har en bred partipolitisk förankring och utgör ett viktigt underlag för utformningen av nästa försvarspolitiska inriktningsproposition. Regeringen ser fram emot den bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och dess konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik som Försvarsberedningen aviserat till våren 2019.
Den säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020, inklusive vad avser militära hot mot Sverige, som behandlades i samband med riksdagens försvarsbeslut i juni 2015 gäller intill dess att riksdagen fattar ett annat beslut. Efter en säkerhetspolitisk analys konstateras där: ”Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde.”
Stockholm den 31 januari 2018
Peter Hultqvist
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.