Regeringens coronastrategi

Skriftlig fråga 2019/20:1790 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-07-08
Överlämnad
2020-07-10
Sista svarsdatum
2020-07-24
Svarsdatum
2020-07-29
Besvarad
2020-07-29
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Socialministern har vid ett antal tillfällen fått frågan om hon är nöjd med den påstådda svenska strategin mot covid-19. Vid interpellationsdebatten den 23 juni, som rörde Sverige under covid-19, blev det extra tydligt att ministern aktivt undvikit att svara på frågan. Statsminister Stefan Löfven (S) har dock svarat ja på frågan när han har mött på samma frågeställning. Detta, i kombination med att socialministern inte gjort något för att ändra på nuvarande förhållningssätt, räcker egentligen som svar, om inte annat är det lätt för ministern att tydliggöra sitt svar.

Detta föranleder extra frågor eftersom Sverige som bekant ligger i världstoppen avseende andel dödsfall i covid-19. Till och med statsepidemiologen, som regelbundet försvarat den påstådda strategin, har erkänt att man misslyckats med skyddet av riskgrupper, specifikt de äldre. Detta är något regeringen instämt i, som med rätta till och med sagt att det är ett stort misslyckande. Faktum är dock att det vid en jämförelse mellan statistiken från andra länder och den i Sverige finns ett klart och tydligt samband mellan hur samhället tillåtit smittan att spridas i samhället och hur många som avlidit i sviterna av coronaviruset.

Ett återkommande argument från såväl berörda myndigheter som regeringen till varför man i någon mån lyckats under denna pandemi är att man lyckats platta kurvan. Denna återkommande fras betyder kort och gott att det hela tiden funnits lediga sjukhusplatser (IVA-platser inkluderat). Att glädjas över detta är inte bara osmakligt utan även direkt hånfullt mot alla de som drabbats av detta virus genom en avliden närstående.

Att man lyckats platta kurvan betyder helt enkelt att man nekat tillräckligt många behövande patienter sjukvård för att det ur sjukvårdssynpunkt ska se bra ut. Att så skett är vid det här laget minst sagt väldokumenterat. Plötsligt är det antalet lediga platser i sjukvården som räknas snarare än hur många liv man lyckats rädda. Hur regeringen och myndigheter kan skryta om detta är således obeskrivligt osmakligt och förkastligt.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

I vilket eller vilka avseenden menar socialministern att den svenska coronastrategin har varit lyckad?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1790 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)




Svar på fråga 2019/20:1790 av Markus Wiechel (SD)
Regeringens coronastrategi

Markus Wiechel har frågat mig om den svenska coronastrategin.

Det övergripande målet för Sveriges hantering av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och smittspridningens effekter är att begränsa smittspridningen för att skydda människors liv och hälsa och säkra sjukvårdens kapacitet. Den svenska strategin vid hanteringen av viruset är att de åtgärder som vidtas ska baseras på kunskap och beprövad erfarenhet och att rätt åtgärder ska vidtas vid rätt tidpunkt. För att denna strategi ska kunna upprätthållas omprövas åtgärderna löpande utifrån kunskapsläge och smittspridningssituation. Utgångspunkten har varit att de åtgärder som vidtas för att minska smittspridningen ska präglas av uthållighet och delaktighet samt att effekter på samhället och folkhälsan i stort ska beaktas.

Under juni genomförde Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) en granskning av vård och behandling på särskilda boenden för äldre. Granskningen visade att boendena i stor utsträckning kan tillgodose behoven av vård och behandling bl.a. för att regionerna utökat vårdkapacitet i form av tillgång till mobila team och ökad tillgång till läkarkontakter för boendena, såväl dag- som jourtid.


Den 16 april 2020 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att särskilt analysera vad covid-19 innebär för kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg. Syftet är att bidra med viktig kunskap både under nuvarande kris och inför framtida sjukdomsutbrott.

Stockholm den 29 juli 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.