Regeringens hållning avseende surrogatarrangemang inför kommande EU-förhandlingar

Skriftlig fråga 2023/24:955 av Laila Naraghi (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Den 21 maj var statssekreterare Mikael Kullenberg (M) hos civilutskottet för att informera riksdagen om bland annat regeringens arbete med EU:s föräldraskapsförordning.

När statssekreteraren senast var i utskottet för överläggning i samma ärende uttalade riksdagen sig tydligt i fråga om surrogatarrangemang, och det fanns då inte stöd i utskottet för regeringens dåvarande linje. Detta var 2023. Vi har tidigare ställt frågor om detta till justitieministern för att söka klarhet i regeringens position i frågan. (Jämför skriftlig fråga 2022/23:758.)

I informationspromemorian inför utskottssammanträdet 21 maj fanns enbart knapphändig information om surrogatarrangemang. Det framgick att förslaget till föräldraskapsförordning gäller alla barn i EU – oavsett hur barnet har blivit till eller hur barnets familj ser ut, och att det alltså också omfattar barn som tillkommit genom surrogatarrangemang.

Med anledning av förhandlingsläget framgick i promemorian bland annat följande:

Det belgiska ordförandeskapet har fokuserat på förordningens regler i förhållande till föräldraskap efter surrogatarrangemang i syfte att försöka hitta en inriktning för det fortsatta arbetet som kan godtas av samtliga medlemsstater. På rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 13–14 juni 2024 ska det hållas en riktlinjedebatt i denna fråga.

Utifrån regeringens överläggning med CU den 25 maj 2023 är bedömningen att Sverige inte kan ställa sig odelat positiv i alla delar i diskussionen vid RIF men kan ge uttryck för en konstruktiv hållning inför de fortsatta förhandlingarna.

Vid statssekreterarens föredragning på mötet den 21 maj redogjordes för betydligt mer information kring just surrogatfrågan än vad som framgick i underlaget. Vi välkomnar naturligtvis detta. Det är angeläget att riksdagen får information om rådande förhandlingsläge och regeringens linje för att riksdagen ska kunna delta i det svenska och det europeiska beslutsfattandet på det sätt som är tänkt.

Statssekreteraren gav uttryck för att regeringens hållning på RIF-mötet i juni är att i enlighet med den svenska ståndpunkten fortsatt bevaka att surrogatarrangemang inte främjas. Frågan om barns rätt till sitt ursprung berördes, och statssekreteraren förtydligade att det kan vara svårt för Sverige att gå med på hur tredjelandsdokument kan hanteras enligt förslaget, eftersom det avskär barnets rätt till sitt ursprung.

Eftersom det på mötet gavs omfattande information som inte fanns med i underlaget vi fått inför mötet frågade vi socialdemokrater i civilutskottet på mötet om det var möjligt att få informationen också skriftligen. Vi hann helt enkelt inte anteckna allt som statssekreteraren redogjorde för.

Statssekreteraren bad att få återkomma om detta. I går kom besked från Regeringskansliet till civilutskottet att de efter noga överväganden kommit fram till att anteckningarna inte lämnas ut.

Som justitieministern känner till inkluderar frågan om surrogatarrangemang många olika aspekter, och vi i oppositionen är helt enkelt måna om att förstå regeringens hållning i frågan. Inte minst i ljuset av civilutskottets besked till regeringen i maj förra året.

Med anledning av ovanstående vill jag, inför att frågan inom kort kommer att lyftas till EU-nämnden inför kommande RIF-möte, ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

Vilka är regeringens samtliga överväganden som redogjordes för på civilutskottets sammanträde den 21 maj 2024 men som alltså inte framgick i informationspromemorian?