Regeringens narkotikapolitik

Skriftlig fråga 2020/21:2804 av Niels Paarup-Petersen (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-10
Överlämnad
2021-05-11
Anmäld
2021-05-18
Svarsdatum
2021-05-19
Sista svarsdatum
2021-05-19
Besvarad
2021-05-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Statsrådet deklarerade 2002, i sin dåvarande roll som hälsominister, att Sverige från och med 2012 skulle vara narkotikafritt. 

Som den uppmärksamma läsaren noterar har 2012 passerats och lämnats nästan ett decennium bakom oss. 

Under alla dessa år sedan löftet framfördes av statsrådet har samma narkotikapolitiska linje förts av statsrådets parti och de regeringar i vilka statsrådet har ingått. Under tio av dessa år har statsrådet varit antingen hälso- eller justitieminister – det vill säga varit ansvarig antingen för vården till narkotikaanvändare eller för repressionerna mot desamma. 

Det kan här vara relevant att stanna upp och konstatera att det fortfarande finns narkotika i det svenska samhället. Och att detta också var fallet 2012. Det kan förekomma överraskande med tanke på statsrådets löften, men det får ändå konstateras att så är fallet. 

Enligt statsrådet och statsrådets politiska ledare, statsministern, är det befolkningen i Danderyd och andra rika kommuner som är den primära orsaken till att statsrådets löften inte infriats. Det måste såklart kännas mycket förargligt. 

Vetenskapliga källor har i och för sig evidens för en motsatt socioekonomisk profil i narkotikaanvändning än den uppfattning som regeringen bygger sin politik på. Men oavsett detta är det väsentliga såklart att befolkningen i Sverige inte har sett till att leva upp till statsrådets tidigare löften. 

Regeringen må inte lyssna på vetenskapen, men det minsta man kan förvänta sig är väl ändå att befolkningen lyssnar på regeringen! Men som sagt: Så har det inte blivit. Verkligheten är att narkotikaanvändningen har ökat. 

I vårt grannland Norge har man tagit denna verklighet till sig och utrett hur man skapar en politik där narkotikaanvändning ger så lite skadeeffekter som möjligt för den som missbrukar narkotika och för samhället. Svaret blev avkriminalisering av eget bruk av narkotika och fokus på vård i stället för straff. Samma syn som Sverige har på all annan form av missbruk. 

Sveriges politik fortsätter utgå ifrån samma linje som statsrådet framförde 2002. Och som inte har fungerat. 

I SVT:s Agenda den 9 maj framgick tydligt att statsrådet anser att det ska fortsätta så. För att statsrådet tror att det är bäst. Det är statsrådets tro och inte vetenskapens kunskap som styr. Samtidigt är Sverige det land i Europa där flest dör av droger. Statsrådets tro har konsekvenser. 

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ministerns roll som ansvarig för rikets lag och rätt:

 

Tänker ministern agera för att se över landets lagar och regler på narkotikaområdet för att säkra att dessa anpassas efter vetenskaplighet och myndighetsrekommendationer?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2804 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2020/21:2804 av Niels Paarup-Petersen (C)
Regeringens narkotikapolitik

Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag tänker agera för att se över landets lagar och regler på narkotikaområdet för att säkra att dessa anpassas efter vetenskaplighet och myndighetsrekommendationer.

Riksdagen har tillkännagett att fokus ska vara på en evidensbaserad narkotikapolitik som säkerställer att personer med missbruk och beroende får den vård de behöver och som betonar vikten av att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall. Detta rimmar mycket väl med den folkhälsobaserade inriktning som jag och regeringen vill se inom narkotikapolitiken.

I regeringens förslag till ANDTS-strategi 2021–2025 fastslås en nollvision med ett tydligt budskap: Ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning. Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör folkhälsa. Myndigheten ska utifrån ett folkhälsoperspektiv verka för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling samt nationell samordning inom bland annat narkotikaområdet. I myndighetens instruktion framgår även att verksamheten ska stå på vetenskaplig grund.

Narkotikahandeln är en betydelsefull inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och den utgör ofta basen i de kriminella nätverkens illegala verksamhet. Dessutom spelar narkotika en viktig roll i unga personers koppling till organiserad brottslighet och i etablerandet av en kriminell identitet. Det ser vi genom att yngre individer ofta nyttjas till att sälja narkotika i lokala kriminella nätverk och i andra typer av nätverk. Det är bland annat mot den bakgrunden som det just nu utreds skärpta straff för narkotikaförsäljning och för dem som involverar unga i kriminalitet.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att minska tillgången till illegal narkotika i samhället. Regeringen kommer att fortsätta verka för en balanserad narkotikapolitik där en mängd olika åtgärder krävs, bland annat tillgänglig vård och stöd av god kvalitet, effektiva förebyggande och tidiga insatser samt ett kraftfullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete.

Stockholm den 19 maj 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.