Reguljär skolundervisning som arbetsmarknadsutbildning
Skriftlig fråga 2006/07:827 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-08
- Anmäld
- 2007-03-12
- Besvarad
- 2007-03-14
- Svar anmält
- 2007-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 mars
Fråga
2006/07:827 Reguljär skolundervisning som arbetsmarknadsutbildning
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Sedan årsskiftet får inte arbetsförmedlingen förmedla arbetsmarknadsutbildning inom reguljär skolundervisning, exempelvis inom vården där efterfrågan är stor. Det är orimligt med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut. Konjunkturen är sådan att vi redan har brist på många områden där reguljär skolundervisning som arbetsmarknadsutbildning skulle kunna bidra till att tillmötesgå arbetsmarknadens behov.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att även reguljär skolundervisning kan tillämpas i form av arbetsmarknadsutbildning?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:827 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2006/07:827 Reguljär skolundervisning som arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Luciano Astudillo har frågat statsrådet Jan Björklund vilka åtgärder han avser att vidta för att även reguljär skolundervisning kan tillämpas i form av arbetsmarknadsutbildning.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det regeringen föreslog skulle gälla från årsskiftet 2006/07 var att arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet som inte var upphandlad skulle upphöra. Detta innebär inte att övriga arbetsmarknadsutbildningar riktade mot bristyrken eller att upphandlade arbetsmarknadsutbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet kommer att upphöra. Det innebär bara att alla arbetsmarknadsutbildningar ska vara upphandlade. Kommunerna, som är huvudmän för reguljär utbildning, får i konkurrens med andra utbildningsleverantörer lämna anbud på att bedriva någon yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
Ett av regeringens skäl till att föreslå denna förändring var att tydligare markera skillnaden mellan utbildningspolitikens och arbetsmarknadspolitikens område där utbildningspolitiken ska vara långsiktig medan arbetsmarknadsutbildningen ska vara kort och inriktad mot efterfrågan på arbetsmarknaden som det reguljära utbildningsväsendet inte kan tillgodose. Det är dessutom så att andelen av all arbetsmarknadsutbildning som skett inom det reguljära utbildningsväsendet utan att vara upphandlad har varit mycket låg, ca 4 procent under 2006.
Luciano Astudillo tar i sin fråga upp vården där efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor och menar att arbetsförmedlingen inte får förmedla arbetsmarknadsutbildning dit. Vilka arbetsmarknadsutbildningar arbetsförmedlingen eller länsarbetsnämnderna upphandlar styrs av den efterfrågan som finns i arbetslivet. Hittills har efterfrågan inom vård- och omsorgssektorn varit stor. Under 2006 var ca 14 procent av alla arbetsmarknadsutbildningar inriktade mot vård- och omsorgssektorn och en mycket liten andel av dessa bedrevs inom den icke upphandlade arbetsmarknadsutbildningen. Dock är det en relativt stor andel av just denna typ av utbildningar som upphandlas av kommunerna.
Jag ser därför inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder för att reguljär skolundervisning ska kunna utnyttjas inom arbetsmarknadsutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.