Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

religionsfrihet i Turkiet

Skriftlig fråga 2001/02:407 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-12
Besvarad
2001-12-21
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2001/02:407

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om religionsfrihet i Turkiet

Det nationella säkerhetsrådet (NSR) i Turkiet behandlade den 7 december frågan om de kristnas roll i landet. I en rapport från sammanträdet förklaras att de kristnas avsikt inte är att sprida kristendomen utan att bedriva separationspolitik och skada den turkiska staten. NSR anser att den turkiska lagstiftningen mot de kristna är otillräcklig. Deras aktiviteter bör förbjudas. Kommendanten för Svartahavsregionen, general Baki Onurlubas, har gått ut med ett hotfullt uttalande. Han uppmanar alla att till de militära myndigheterna inrapportera kristna aktiviteter så att åtgärder mot dessa kan vidtas. Redan före NSR:s sammanträde utgick, enligt tidningen Aydinlik, ett dekret från inrikesministern till alla lokala styresmän där de ges fria händer att ingripa mot kristna församlingar och stänga kyrkor från den 9 december. En kyrka har redan stängts i Diyarbakir. Förundersökning har inletts mot församlingsmedlemmarna. De kristna minoriteterna i Turkiet @ armenier, assyrier/syrianer och kaldéer @ är i dag mot bakgrund av tidigare förföljelser i historien mycket skakade. Religionsfriheten är en demokratisk rättighet. Genom olika myndigheters beslut avlägsnar sig nu Turkiet från de s.k. Köpenhamnskriterierna för medlemskap i EU i stället för att uppfylla dem.

Jag vill fråga utrikesministern:

Avser utrikesministern att ta något initiativ för att förmå Turkiet att upphöra med sina förföljelser mot religiöst oliktänkande och i stället inrikta sig på att uppfylla de demokratiska rättigheter som anges i Köpenhamnskriterierna?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:407 besvarad av

den 20 december

Svar på frågorna 2001/02:388 om Turkiets behandling av kristna, 407 om religionsfrihet i Turkiet och 420 om kristna i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Annelie Enochson har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för att förmå turkiska staten att upphöra med övergrepp mot icke-muslimer, så att alla invånare oavsett trosinriktning kan utöva sin religion utan att utsättas för myndighetstrakasserier. Murad Artin har frågat mig om jag avser ta något initiativ för att förmå Turkiet att upphöra med sina förföljelser mot religiöst oliktänkande och i stället inrikta sig på att uppfylla de demokratiska rättigheter som anges i Köpenhamnskriterierna. Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få Turkiet att upphöra med förföljelser av kristna i landet.

Jag delar Annelie Enochsons, Murad Artins och Marianne Anderssons oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet i allmänhet och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Turkiet har under 1950 års Europarådskonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna åtagit sig att garantera religionsfriheten i Turkiet. Man har dessutom undertecknat, om än inte ratificerat, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Samtidigt finns begränsningar mot religionsutövningen i Turkiet @ något som i hög grad gäller protestantiskt kristna.

Det är oacceptabelt att myndighetsingripanden på grund av religionsutövning förekommer. Frågan har tagits upp av det lokala EU-ordförandeskapet med turkiska myndigheter. Sverige kommer både bilateralt och inom EU att fortsatt verka för att ord och handling stämmer överens. Alla människor, även de som tillhör minoriteter, ska ha möjlighet att fritt utöva sin religion.

I EU-kommissionens översynsrapport om Turkiet från den 13 november i år noteras att det glädjande nog finns vissa tecken på ökad tolerans gentemot icke-muslimska religiösa samfund. T.ex. har turkiska myndigheter gett sitt stöd till vissa ekumeniska evenemang och genom ett presidentdekret tillåtit syrisk-ortodoxa turkiska medborgare som emigrerat att återvända till sina gamla boplatser. Vid en EU-resa i år konstaterades att syrianska präster kunde verka relativt fritt i dessa områden. De turkiska myndigheterna har gett tillstånd till öppnande av en protestantisk kyrka i Istanbul. Man har vidare gett en utländsk präst från Spanien uppehålls- och arbetstillstånd i församlingen.

I EU:s partnerskapsdokument, där det fastslås vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna, utgör religionsfrihet ett viktigt krav. Andra prioriteringar rör bl.a. ekonomisk och social utveckling, ratificering av FN-konventioner, kulturella rättigheter och respekt för minoriteter. Sverige driver inom EU linjen att Turkiet ska uppfylla alla krav som finns i EU:s partnerskapsdokument. Centret för turkiskt-svenskt samarbete vid generalkonsulatet i Istanbul har skapats för att kunna stödja Turkiets EU-anpassning.

Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra religionsfriheten i enlighet med internationella åtaganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.