Remittering av frihandelsavtalet CETA
Skriftlig fråga 2016/17:1462 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-22
- Överlämnad
- 2017-05-23
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
Frihandelsavtalet CETA är ämnat att underlätta handel mellan Kanada och EU men har kritiserats hårt, bland annat för att det riskerar att underminera arbetstagares rättigheter, slå mot välfärden och inte minst utgöra ett hot mot klimatet och miljön. Även bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen har varit föremål för kritik.
Den 14 juli 2016 fick Kommerskollegium i uppdrag av regeringen att göra en snabbanalys av CETA. Kollegiet bedömde då att avtalet inte medför några betydande negativa effekter i fråga om demokratiskt beslutsfattande.
Detta är ett anmärkningsvärt konstaterande av två skäl. Det första är att avtalet mött en hård kritik gällande det kontroversiella investeringsskyddet ICS (tidigare ISDS). ICS innebär en helt onödig maktförskjutning till storföretagen, då det ger unika möjligheter för dem att stämma Sverige och andra EU-länder. Det andra skälet är att processen kring avtalet präglats av brist på demokratiskt inflytande och insyn. Med tanke på detta bör det vara särskilt angeläget för Sveriges regering att öppna upp för en bred och folklig debatt om avtalet.
Jag har vid tidigare tillfällen ställt frågor gällande CETA till statsrådet. Bland annat har jag frågat huruvida regeringen kommer att remittera utkastet till proposition innan denna beslutas och lämnas över till riksdagen (2016/17:641). Svaret som statsrådet gav var att regeringen inte kommer att göra detta. Någon vidare motivering gavs dock inte.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Ann Linde:
Vilka är skälen för statsrådets och regeringens ställningstagande att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1462 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
PAGE
2
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Linde |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1462 Remittering av frihandelsavtalet CETA och fråga 2016/17:1466 Analysen av CETA av Håkan Svenneling (V)
Håkan Svenneling har frågat mig vilka regeringens skäl är för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen och om det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att ta fram en rapport om konsekvenserna av CETA som potentiellt står i motsättning till kollegiets ordinarie verksamhet.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang då de båda rör frihandelsavtalet mellan EU, dess medlemsstater och Kanada, CETA.
Håkan Svennelings första fråga rör regeringens skäl för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen. Regeringens praxis är att inte remittera framförhandlade avtal. Som exempel kan nämnas frihandelsavtalet med Korea (prop. 2013/14:20) och frihandelsavtalet med Colombia och Peru (prop. 2013/14:166). På miljöområdet kan nämnas det internationella klimatavtalet från Paris (prop. 2016/17:16), som heller inte remitterades innan en proposition överlämnades till riksdagen. Synpunkter inhämtas istället löpande under förhandlingarnas gång.
Håkan Svennelings andra fråga rör huruvida det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att analysera konsekvenserna av CETA, vilka potentiellt enligt Svenneling står i motsättning till myndighetens ordinarie verksamhet och, om så är fallet, om kollegiets analys utgör ett tillräckligt underlag eller om ytterligare åtgärder kommer vidtas för att komplettera analysen.
Alla myndigheter är självständiga. Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Att analysera ett frihandelsavtal likt CETA och dess innebörd för Sverige faller därmed inom myndighetens ansvarsområde. I sitt analysarbete arbetar kollegiet utifrån fakta, statistik, gällande rätt och vedertagna utredningsmetoder.
Kommerskollegium fick i december 2016 i uppdrag av regeringen att göra en analys av CETA avseende bestämmelserna om investeringsskydd, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänster samt forumet för regleringssamarbete. Uppdraget redovisades den 1 maj 2017. Kollegiet har i genomförandet av uppdraget, i enlighet med regeringens instruktioner, samrått med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Livsmedelsverket. Kollegiet har dessutom inhämtat synpunkter från Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Justitiekanslern, Strålsäkerhetsmyndigheten, Swedac, Transportstyrelsen, Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Härutöver har civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer deltagit i ett dialogmöte kring frihandelsavtal och då fått möjlighet att lämna muntliga och skriftliga synpunkter.
Kommerskollegiet har genomfört en mycket djupgående analys av CETA och har i sitt arbete inhämtat synpunkter från en bred krets av myndigheter och organisationer. Kollegiets arbete svarar upp mot det beslutade regeringsuppdraget.
Stockholm den 31 maj 2017
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.