Till innehåll på sidan

Restriktionernas träffsäkerhet och proportionalitet i förhållande till syftet att stoppa smittspridningen

Skriftlig fråga 2021/22:818 av Katja Nyberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-18
Överlämnad
2022-01-19
Anmäld
2022-01-20
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Pandemin har blottlagt kända försummelser av äldrevård och sjukvård. Under en lång tid har det rapporterats om en svår situation, och det är av yttersta vikt att vården ges utökade resurser. Sverige har gått från att ha 4 300 iva-platser med respiratorer 1993 till cirka 600 platser 2018. Vårdpersonal har kämpat sig igenom pandemin i en arbetsmiljö med brist på sängplatser, skyddsutrustning och syrgasmaskiner.

Efter två år in i pandemin saknar regeringen fortfarande marginal och beredskap att hantera en sådan här situation och har i stället valt att fokusera på ingripande åtgärder vars proportionalitet och träffsäkerhet i förhållande till det eftersträvade syftet inte redovisats. Åtgärderna innebär samtidigt allvarliga ingrepp i den enskilda människans liv. Rimliga skyddsåtgärder samt skydd och hjälp för riskgrupper är självklart nödvändigt.

Men att begränsa medborgarnas fri- och rättigheter utöver vad som faller under nödvändigheten är inte förenligt med våra demokratiska grundprinciper. Under hösten har tilltagande kunskap och statistik starkt indikerat på ett försvagat eller obefintligt skydd mot smittspridning genom befintliga vacciner. Statistik visar att fullvaccinerade för närvarande står för en väsentlig andel av smittspridningen.

I Sverige har vaccinationsintyg införts av en övergångsregering och utan att Statens medicinsk-etiska råd har konsulterats. Åtgärderna har en mycket svag grund i redovisad forskning, och förhållandet till grundlagsintressen har ifrågasatts av tunga remissinstanser. Regeringen har själv uttalat att en koppling behövs mellan begränsningen och den eftersträvade effekten på smittspridningen och att föreskrifter och beslut inte får gälla mer än vad som är absolut nödvändigt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka vetenskapliga belägg ligger till grund för ministerns och regeringens beslut om att införa dessa restriktioner som inskränker friheten för alla medborgare och utestänger icke vaccinerade från samhällslivet i en sådan utsträckning som regeringens beslutade förordningar medger?​

Svar på skriftlig fråga 2021/22:818 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2021/22:818 av Katja Nyberg (SD)
Restriktionernas träffsäkerhet och proportionalitet i förhållande till syftet att stoppa smittspridningen

Katja Nyberg har frågat mig vilka vetenskapliga belägg som ligger till grund för regeringens beslut om att införa restriktioner som inskränker friheten för alla medborgare och utestänger icke vaccinerade från samhällslivet i en sådan

Antalet bekräftat smittade av covid-19 i Sverige har ökat kraftigt den senaste tiden. Samtidigt är hälso- och sjukvården fortsatt hårt belastad. Den stora majoriteten av de som vårdas på IVA är fortsatt ovaccinerade eller ej fullvaccinerade.

En övergripande princip för de åtgärder som regeringen och Folkhälsmyndigheten genomför för att minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 är att de inte är mer långtgående än vad som är nödvändigt för att skydda liv och ha minsta möjliga påverkan på folkhälsan och samhället dvs. de ska vara proportionerliga sett till sitt syfte.

När det gäller att möjligheten till vaccinationsbevis beslutades av en övergångsregering kan det konstateras att den dåvarande övergångsregeringen förde en dialog med partier i riksdagen om den aktuella åtgärden och att det bedömdes finnas ett brett stöd i riksdagen för att regeringen fattade beslut om den.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten gör löpande bedömningar om när eventuella smittskyddsåtgärder bör införas respektive avvecklas. Bedömningen av behovet av åtgärder är komplex och kräver att man följer en rad indikatorer som samspelar med och påverkar varandra. Exempel på sådana indikatorer är parametrarna som avser vårdbelastning, vaccinationstäckningsgraden totalt, allvarlighetsgraden i genombrottsinfektioner och nya virusvarianter av särskild betydelse.

Stockholm den 26 januari 2022

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.