resursbehovet av äldre på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2004/05:1955 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-15
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1955
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Hans Karlsson om resursbehovet av äldre på arbetsmarknadenDet ökande antalet så kallade äldre framställs oftast som ett problem. Alltför sällan framställs äldre människor som den stora tillgång de utgör, inte minst i fråga om kunskap och erfarenhet. Attityden till äldre antar ibland former av diskriminering.
Av inte minst samhällsekonomiska skäl är det viktigt att stimulera fler att fortsätta att arbeta efter uppnådda 65 år. Bilden att människor vill lämna arbetsmarknaden vid 60 års ålder torde vara helt falsk.
Både Svenskt Näringsliv och Forum 50-plus har framfört ett stort antal åtgärder, som kräver politiska ställningstaganden, för att underlätta för anställningar av äldre. Exempel på åtgärder är ändringar i anställningsskyddslagstiftningen och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre arbetskraft.
Min fråga:
Vilka initiativ ämnar statsrådet ta i fråga om ändringar av avtal och regler i syfte att underlätta för anställning av äldre arbetskraft?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1955 besvarad av
den 15 augusti
Svar på fråga 2004/05:1955 om resursbehovet av äldre på arbetsmarknaden
Statsrådet Hans Karlsson
Harald Nordlund har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta i fråga om ändringar av avtal och regler i syfte att underlätta för anställning av äldre arbetskraft.
Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i Europa för både kvinnor och män i den äldre arbetskraften, det vill säga i åldern 55@64 år. Den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige har ökat från 61,7 år 2001 till 63,1 år 2003. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken och lagstiftningen genom principen "först in, sist ut" har stor betydelse för att vi har denna position.
Trots detta ligger den största utmaningen i att fler kvinnor och män stannar kvar i arbetslivet till dess att de uppnått pensionsåldern. Det handlar bland annat om insatser för en förbättrad arbetsmiljö, flexiblare inflytande över arbetstider samt att påverka attityderna hos arbetsgivare till att anställa äldre. Arbetsmarknadspolitiken har också en viktig funktion när det gäller att matcha arbetslösa mot lediga platser. Ibland behövs även ekonomiska incitament genom anställningsstöd för att få arbetsgivare att i större utsträckning anställa äldre.
När det gäller möjligheterna för pensionerade arbetstagare gör utformningen av det nya pensionssystemet kombinerat med möjligheten att arbeta till dess att man fyllt 67 år att det skapas incitament och möjligheter för individen att stanna kvar längre i arbetslivet. Till exempel är arbetsgivaravgiften för anställda som fyllt 65 år lägre än för övriga anställda.
När det gäller frågan om att införa regler om förbud mot åldersdiskriminering har regeringen gett den parlamentariska Diskrimineringskommittén i uppdrag att bland annat föreslå hur bestämmelserna om åldersdiskriminering i EG-direktivet om likabehandling i arbetslivet ska genomföras i Sverige. Kommittén ska lämna sitt betänkande senast den 31 januari 2006.
Regeringen, näringslivet och de fackliga organisationerna har ett gemensamt intresse av att äldre kvinnor och män uppmärksammas på arbetsmarknaden. Regeringen och dess myndigheter bistår med insatser för forsknings- och utvecklingsprojekt om äldre i arbetslivet. Forsknings- och utvecklingsprojekten har bland annat medverkat till att slå hål på myten om att det skulle vara ett sämre alternativ att anställa äldre än yngre. Konferenser och seminarier har också anordnats av myndigheter eller andra aktörer.
Slutligen har arbetsmarknadens parter en viktig roll i att skapa förutsättningar för kvinnor och män att stanna kvar i arbetskraften. En viktig del är exempelvis att upprätthålla och utveckla olika former av omställningsavtal för att hålla arbetskraften anställbar fram till pensionsåldern.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.