Riktlinjer för storlek på barngrupper
Skriftlig fråga 2013/14:197 av Luttropp, Agneta (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-13
- Anmäld
- 2013-12-13
- Besvarad
- 2013-12-18
- Svar anmält
- 2013-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 december
Fråga
2013/14:197 Riktlinjer för storlek på barngrupper
av Agneta Luttropp (MP)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
2010 hade nästan var femte barngrupp på landets förskolor 21 eller fler barn. Det är en ökning av antalet stora barngrupper med 3 procentenheter. Även småbarnsavdelningarna, med barn från ett till tre år, växer. 15 procent av småbarnsgrupperna hade tidigare 17 barn eller fler. Sedan 2003 har antalet småbarnsgrupper med 17 barn eller fler tredubblats.
Bakom siffrorna finns däremot en tydlig trend: Aldrig tidigare har antalet avdelningar med fler än 21 barn varit så många som nu. Förra året fanns det 5 124 sådana barngrupper i landet, jämfört med 3 560 år 2007.
Skolverket uttryckte för ett par år sedan sin oro över att utvecklingen mot allt fler stora barngrupper är oroväckande eftersom en kvalitetsfaktor är just barngruppernas storlek och sammansättning.
Två år senare är retoriken en annan. Nu har Skolverket bedömt att det bästa för barnen är att ta bort riktlinjer om maxantal barn i grupperna. I stället menar verket att bedömningen ska göras individuellt och att riktlinjerna om 15 barn inte haft någon egentlig effekt på barngruppens storlek.
Jag har följande fråga:
Anser ministern att förändringar i riktlinjerna från Skolverket är rätt sätt att värna om barnen och deras arbetsmiljö?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:197 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
den 18 december
Svar på fråga
2013/14:197 Riktlinjer för storlek på barngrupper
Statsrådet Maria Arnholm
Agneta Luttropp har frågat mig om jag anser att förändringar i riktlinjerna från Skolverket är rätt sätt att värna om barnen och deras ”arbetsmiljö”.
Jag vill poängtera att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Detta fastställs i såväl skollag som läroplan. Vidare ska verksamheten utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Utgångspunkten för all verksamhet ska, enligt skollagen och barnkonventionen, vara barnets bästa. Skolinspektionen har tillsynsansvar över kommunala förskolor och kommunen över fristående förskolor.
När det gäller barngruppen anges det bl.a. i skollagen (2010:800) att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Faktorer som personaltäthet och gruppstorlek har betydelse för den kvalitet som kan utvecklas i förskolan. Gruppstorlek och personaltäthet kan dock inte bedömas oberoende av andra faktorer som t.ex. personalens utbildning och kompetens. Forskning och beprövad erfarenhet har pekat ut en rad faktorer som påverkar vilken storlek och personaltäthet som är lämplig i en viss grupp. Det handlar om personalens kompetens, lokalernas storlek och utseende samt barngruppens sammansättning socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt. Dessa faktorer samspelar med strukturella faktorer som personaltäthet och gruppstorlek.
Oberoende av vad som generellt anses ”lämpligt” eller ”lagom” är det således alltid nödvändigt att anpassa gruppstorlekarna till de förutsättningar som råder i varje förskola. Huvudmannen har dock alltid att följa gällande regler, vilket är att se till att grupperna har en lämplig sammansättning och storlek.
Det är Skolverket som ansvarar för innehållet i de allmänna råden. Den förändring som frågeställaren avser återfinns i den kommentar som ska ses som ett stöd i läsandet av och i arbetet med råden. Där fastslås, precis som i de förra råden, att en gruppstorlek eller personaltäthet som är lämplig vid en förskola behöver inte vara det vid en annan. Även vid en och samma förskola kan gruppstorlek och personaltäthet behöva variera utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar.
I de nya råden lyfter Skolverket också fram att man alltid ska göra en så kallad barnkonsekvensanalys när man bestämmer hur stor en barngrupp ska vara. I en barnkonsekvensanalys måste man ta hänsyn till flera olika faktorer, t.ex. personalens kompetens, lokalernas storlek, miljöns utformning, barngruppens sammansättning socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt. Utifrån detta kan man sedan avgöra hur stora grupperna ska vara och hur mycket personal det behövs i gruppen. Om analysen visar att en barngrupp behöver vara mindre eller att det behövs mer personal måste de ansvariga för förskolan vara beredda att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att ge barnen en bra förskola.
Barngruppernas storlek och andra frågor som rör kvaliteten i förskolan är mycket viktiga. Regeringen kommer därför att även i fortsättningen noga följa utvecklingen i förskolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.