Risken för minskande investeringar i elnätet

Skriftlig fråga 2022/23:630 av Monica Haider (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-04
Överlämnad
2023-05-05
Anmäld
2023-05-09
Svarsdatum
2023-05-17
Sista svarsdatum
2023-05-17
Besvarad
2023-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Energimarknadsinspektionen har aviserat att man ska byta metod för att bestämma vilka intäkter som elnätsföretagen har rätt till. Metodbytet handlar om hur man räknar ut värdet på det kapital, och därmed kostnaden för detta kapital, som elnätsföretagen ska få ersättning för. Enskilda elnätsföretag bedömer att metodbytet kan få stor påverkan på intäkterna.

I en intervju på nyhetssajten Second Opinion bedömer vd:n för det kooperativa elnätsföretaget Upplands Energi att bytet av beräkningsmetod innebär ungefär 20–25 procent lägre ersättning. En ungefär lika stor genomsnittlig intäktsminskning blev resultatet när Energimarknadsinspektionen förra året ändrade beräkningsmetod för att bestämma gasnätsföretagens intäktsramar. Myndigheten har inte redovisat någon konsekvensbedömning av det kommande metodbytet för elnätsföretagen.

Enligt Upplands Energi har myndighetens metodbyte redan påverkat investeringsvolymen negativt, trots att den nya beräkningen ännu inte tillämpats i praktiken. För att undvika att företaget ska börja förlora pengar när den nya metoden införs har man dragit ned investeringarna med nästan en tredjedel, vilket innebär mindre satsningar på leveranssäkerhet genom vädersäkringar samt uppskjutna reinvesteringar.

Bolagets vd slår också fast att man är ett kundägt företag som inte har möjlighet att begära att ägarna ska skjuta till kapital. Om företaget förlorar pengar kommer man inte heller att kunna låna. De enda medlen som finns tillgängliga för investeringar i elnätet är de elnätsavgifter som kommer in från kunderna. Motsvarande oro kring möjligheten att fortsatt finansiera elnätsinvesteringar lyfts även från många andra nätbolag av olika storlek och med olika typer av förutsättningar.

Sverige står inför mer än en fördubbling av elanvändningen, vilket kräver ett förstärkt elnät med kapacitet för elektrifiering av transporter och en industri som växer och ställer om. Men minskade intäkter till elnätsföretag till följd av Energimarknadsinspektionens nya beräkningsmetod riskerar att leda till en kraftig inbromsning av elnätsinvesteringarna med resultat att det svenska näringslivet inte kan räkna med att få tillgång till den elkapacitet som det efterfrågar.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Hur avser ministern att säkerställa kunskap om vilka konsekvenser Energimarknadsinspektionens nya beräkningsmetod kan få för möjligheterna för olika typer av elnätsföretag att investera i sina elnät, och avser ministern att agera om konsekvenserna av ett forcerat metodbyte visar sig innebära stora risker för minskade investeringar i elnäten och därmed för hela elektrifieringen? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:630 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/03036 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:630 av Monica Haider (S)
Risken för minskande investeringar i elnätet

Monica Haider har frågat mig hur jag avser att säkerställa kunskap om vilka konsekvenser Energimarknadsinspektionens nya beräkningsmetod kan få för möjligheterna för olika typer av elnätsföretag att investera i sina elnät, och om jag avser att agera om konsekvenserna av ett forcerat metodbyte visar sig innebära stora risker för minskade investeringar i elnäten och därmed för hela elektrifieringen.

Under de senaste åren har elnätsregleringen varit föremål för ett stort antal domstolsavgöranden. Efter besluten om intäktsramar för perioden
2020–2023 som Energimarknadsinspektionen fattade under 2019, har EU-domstolen i sin dom i mål C-718/18, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, som kommit att kallas Tysklandsdomen, funnit att Tyskland inte införlivat delar av el- och gasmarknadsdirektiven på ett korrekt sätt. Enligt domen strider de detaljerade regler som Tyskland tillämpar för beräkning av intäktsramen mot EU-rätten eftersom de inskränker tillsynsmyndighetens oberoende från regering och parlament.

Energimarknadsinspektionen har efter Tysklandsdomen gjort bedömningen, bl.a. gällande intäktsramarna för gasnätsföretag, att rättsläget innebär att vissa svenska bestämmelser inte ska tillämpas och att myndigheten i stället självständigt utifrån EU-rätten ska utöva sin tillsyn. Vad gäller intäktsramarna för elnätsföretagen har inte Energimarknadsinspektionen fattat några beslut efter Tysklandsdomen varför det i dag inte finns något besked om huruvida myndigheten kommer att tillämpa några nya beräkningsmetoder i dessa beslut.

Med anledning av Tysklandsdomen gav den förra regeringen den 17 mars 2022 en särskild utredare i uppdrag att se över de svenska reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur, så att svensk rätt överensstämmer med EU-rätten. Utredaren ska bl.a. göra en konsekvensanalys där de samhällsekonomiska konsekvenserna för företagen beaktas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.

Varken jag eller regeringen har för avsikt att förekomma utredarens slutsatser, men följer utvecklingen på området noga.

Stockholm den 17 maj 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.