risker för demokratin i Mongoliet
Skriftlig fråga 2001/02:1639 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-09-26
- Anmäld
- 2002-09-30
- Besvarad
- 2002-10-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 september
Fråga 2001/02:1639
av Lennart Fridén (m) till utrikesminister Anna Lindh om risker för demokratin i MongolietEfter 75 år av kommunistiskt styre blev övergången 1996 till demokrati, och en utveckling under ledning av en demokratisk allians, en till en början framgångsrik process. Svårigheterna och hotet mot demokratin började först med de konstitutionellt tvivelaktiga ingripanden som den kommunistiske presidenten vidtog efter sitt tillträde. Efter valet 2000 till parlamentet som vanns stort av de "reformerade revolutionärerna" som kommunisterna numera kallar sig återtog de makten. Systemet med majoritetsval i enmansvalkretsar gav dem trots bara ca 52 % av rösterna 71 av parlamentets 76 platser. Flera partier, gav upp som enskilda partier och det nya Demokratiska Partiet som samlar sex av de tidigare partierna har formerat en enad front mot regimen. Under tiden har regimen vidtagit många åtgärder som strider mot demokratins spelregler och mänskliga rättigheter. Bara de lantbrukare som stöder regeringen får skördeskadestöd, befattningshavare på opolitiska poster, som är medlemmar hos demokraterna, avskedas, domare som i processer har gett demokraterna rätt rörande de konstitutionella reglerna har fått lämna sin befattning. Jakten på de icke regeringstrogna journalisterna pågår ständigt och förutom att en journalist nu sitter i fängelse på ett år för att ha avslöjat politiska sanningar, som inte föll regeringen på läppen, så är självcensuren genomgående. Iakttagelser och uppgifter bekräftas av diplomater på plats i Ulan Baator. De demokratiska krafterna i Mongoliet upplever sig som förbisedda av väst och de behöver allt stöd. Jag får med anledning av ovanstående fråga utrikesministern:
Vad avser Sverige och EU göra för att för den mongoliska regeringen klargöra att situationen i deras land inte är acceptabel?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1639 besvarad av
den 3 oktober
Svar på fråga 2001/02:1639 om risker för demokratin i Mongoliet
Utrikesminister Anna Lindh
Lennart Fridén har frågat mig vad Sverige och EU ämnar göra för att uppmärksamma den mongoliska regeringen på riskerna i fråga om demokratin i Mongoliet.
Mongoliet har sedan 1990-talets början inlett en politisk och ekonomisk omvandling från ett totalitärt system till en parlamentarisk demokrati med marknadsekonomi. Tre demokratiska parlamentsval har genomförts med efterföljande regeringsskiften. Det senaste ägde rum i juli 2000 och resulterade i att det reformerade kommunistpartiet (MPRP) återtog makten från den demokratiska koalitionen. President Bagabandi, MPRP:s tidigare ledare, omvaldes i maj 2001 för en ny fyraårsperiod. Trots att Mongoliet är en ung demokrati är det parlamentariska systemet i dag väl förankrat och systemskiftet har ägt rum med brett stöd från såväl allmänhet som politiker.
Mongoliet har gjort stora ansträngningar för att skapa ett gott skydd för de mänskliga rättigheterna i landet. Brister har dock rapporterats, framför allt beträffande våld mot kvinnor och barn i hemmet, samt dåliga förhållanden i fängelserna.
Mongoliets ekonomiska problem är stora och fattigdomen ökar. En tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Från svensk sida är vi väl medvetna om de stora problem som Mongoliet står inför. Regeringen beslutade i november 2001 att det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Mongoliet åren 2002-2006 ska vara att bidra till fattigdomsbekämpningen, dels genom stöd till reformprocesser och dels genom institutionsutveckling som främjar en demokratisk samhällsutveckling och mänskliga rättigheter.
Sverige för även en kontinuerlig dialog med den mongoliska regeringen där vi diskuterar de problem som landet står inför och på vilket sätt vi från svensk sida kan bidra med erfarenhet och bistånd. I maj i år besökte statssekreterare Gun-Britt Andersson Ulan Bator och förde samtal med bl.a. premiärministern, utrikesministern och finansministern. Ambassaden i Peking har också täta kontakter med regeringen i Ulan Bator på högsta nivå.
Jag är övertygad om att det bästa sättet att stödja Mongoliets demokratiska reformprocess är att fortsätta utveckla våra förbindelser och att bistå landet i dess strävan att utveckla sina internationella kontakter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.