Risker för radioaktiva nedfall över Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:3494 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-20
- Överlämnad
- 2021-08-23
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-06
- Sista svarsdatum
- 2021-09-06
- Besvarad
- 2021-09-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Ett stort område i östra Barents hav har stängts, och nya satellitbilder som analyserats av Middlebury Institute of International Studies visar massiv aktivitet vid Pankovo, Rysslands testplats för den kärnkraftsdrivna kryssningsroboten Burevestnik.
Doktor Jeffrey Lewis, chef för East Asia Nonproliferation Studies vid Middlebury Institute of International Studies i Monterey, och hans kollegor har bearbetat satellitbilder tagna så sent som den 15 augusti, vilka visar att skelettet för Burevestnikrobotens skydd vid avfyrningsplattan är i startposition.
"Det här skyddet drogs tillbaka och avslöjade ett stort föremål på avfyrningsplattan som är en möjlig SSC-X-9 Skyfall avfyrningsplats", skriver han.
SSC-X-9 Skyfall är Nato-klassificeringen av vad ryska vapenutvecklare har döpt till 9M730 Burevestnik.
Roboten, som är byggd för att bära kärnstridsspets, har inbyggda minikärnreaktorer som ska ge en räckvidd som är mycket längre än någon tidigare icke-ballistisk kryssningsrobot. Strålningsproblemen är emellertid stora. Av storleks- och viktskäl har en sådan liten luftburen reaktor begränsade möjligheter att hålla en stängd kylkrets, vilket sannolikt orsakar att radioaktiva isotoper släpps ut i atmosfären. Den kommer även så småningom att få en nedslagszon, oavsett om den kraschar till havs eller på marken som planerat eller av en olycka i luften. Den ökända olyckan i Vita havet utanför testplatsen Njonoksa 2019 inträffade på en pråm under bärgningsarbetet av en kraschad Burevestnikrobot. Fem experter från ryska myndigheten Rosatom dödades av explosionen, vilken också orsakade strålning över den närliggande staden Severodvinsk.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att förhindra att Ryssland testar vapensystem som kan leda till radioaktiva utsläpp över Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3494 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:3494 av Björn Söder (SD)
Risker för radioaktiva nedfall över Sverige
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förhindra att Ryssland testar vapensystem som kan leda till radioaktiva utsläpp över Sverige.
Björn Söder refererar i frågan till eventuell användning av kryssningsrobotar med en liten reaktor som motor. Det rör sig alltså inte om kärnvapen, så länge sådana robotar inte används som vapenbärare för dessa vapensystem.
När det gäller kärnvapen är Sverige starkt engagerat i arbetet med att förverkliga samtliga mål i ickespridningsfördraget (Non-Proliferation Treaty; NPT), inklusive de som rör kärnvapennedrustning. Genom vårt aktiva politiska och tekniska engagemang och arbete inom nedrustning och icke-spridning har Sverige möjligheter att bevaka utvecklingen inom spridningsområdet.
Sverige har ratificerat 1996 års fullständiga provstoppsavtal för kärnvapen - på engelska Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT). Regeringen är en tongivande och aktiv förespråkare för dess ikraftträdande och verifikationssystem. I enlighet med CTBT har fler än 300 mätstationer placerats ut över hela världen. Från svensk sida bidrar vi dessutom till det internationella övervakningssystemet genom det svenskutvecklade s.k. SAUNA-systemet för ädelgasdetektering. Genom det internationella övervakningssystemet för CTBT har Sverige och andra signatärer möjlighet att upptäcka och uppmärksamma utsläpp av radioaktivitet var som helst i världen, vilket också skedde i samband med den olycka som Björn Söder hänvisar till i sin fråga. Sverige kommer att fortsätta sitt robusta tekniska och ekonomiska stöd till uppbyggnaden av CTBT:s mätsystem, både genom EU och nationellt.
Riskerna för radioaktivt nedfall vid ett eventuellt haveri med en reaktor av den storlek som är aktuell för en kryssningsrobot har utretts av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). För långväga spridning i atmosfären skulle krävas att den del av härdinnehållet i kryssningsrobotens reaktor som sprids övergår i aerosolform, det vill säga i små partiklar som kan bäras av luften, exempelvis vid ett haveri eller under drift. De bränsleegenskaper som kan antas för en kryssningsrobot medför troligtvis att en omfattande aerosolisering av innehållet inte skulle förekomma och att risken för spridning av radioaktivitet därmed är liten. Detta tillsammans med den storlek på reaktor som det kan antas röra sig om medför att SSM:s slutsats sammantaget blir att det är högst osannolikt att en sådan händelse skulle resultera i några strålskyddskonsekvenser i Sverige, såvida incidenten eller haveriet inte ägt rum på svenskt territorium. Utspridning av härdinnehållet i havet bedöms inte medföra några negativa hälsoeffekter i Sverige.
Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att alla länder med kärnkraft eller kärnteknisk verksamhet agerar på ett ansvarsfullt sätt och i full efterlevnad av alla internationella överenskommelser på områdena kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd.
Stockholm den 6 september 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.