Sälarnas inverkan på torsken
Skriftlig fråga 2007/08:1205 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Anmäld
- 2008-05-13
- Besvarad
- 2008-05-21
- Svar anmält
- 2008-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 maj
Fråga
2007/08:1205 Sälarnas inverkan på torsken
av Jeppe Johnsson (m)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Torsken är en art som för närvarande anses hotad. Torskförekomsten i Östersjön beror inte bara på hur stort fisketrycket är. Av stor betydelse är även syrehalt, salthalt, skarpsill, skarv och säl.
Gråsälbeståndet i Östersjön har uppskattats till ca 25 000 sälar. Antalet ökar med 8–10 procent per år. Sälen är ett rovdjur och till stor del består födan av torsk. En gråsäl äter cirka sju kilo fisk per dag. Våra fiskare kan dagligen konstatera att sälen varit framme. Forskning från Fiskeriverket visar också att en stor mängd torsk tas av sälen utan att den lämnar spår. En stor mängd torsk fångas naturligtvis också av sälen ute i det fria vattnet.
Många bedömare anser att sälen äter minst lika mycket torsk som vad torskkvoten tillåter Sveriges yrkesfiskare att ta upp. Sälen är ett minst lika stort hot mot torsken som fisket.
I Rovdjursutredningen, som nyligen lämnade sitt betänkande, behandlades björn, varg, järv, lo och kungsörn, men inte sälen. Utredningen skulle klarlägga hur det i framtiden ska vara möjligt att bedriva djurskötsel i de områden där det förekommer rovdjur. Det måste finnas en rimlig balans mellan rovdjur, bytesdjur och mänskliga intressen.
Det hade varit önskvärt att utredaren även haft uppgiften att se över sälbeståndet och de skador som sälen orsakar på fiskbeståndet och hur den försvårar och till och med hotar det småskaliga och kustnära fisket.
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta så att sälstammen hålls på en rimlig nivå?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1205 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2007/08:1205 Sälarnas inverkan på torsken
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att sälstammen hålls på en rimlig nivå.
Jag vill först säga att det är alldeles självklart att såväl näringar som vår vilda fauna ska kunna nyttja våra naturresurser. De nationella förvaltningsplanerna för de olika sälarterna blir en viktig del i att både fiskare och sälar ska kunna nyttja torskbestånden. Det nationella förvaltningsarbetet tar sin utgångspunkt i den gemensamma plattform för sälförvaltningen i Östersjön som ges inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, Helcom.
I Sverige tillämpas ett flertal metoder för att minska sälstammarnas inverkan på fisket. Som exempel kan nämnas att det i dag finns större möjlighet till skyddsjakt än vad som i praktiken nyttjas. Tillåtna metoder för jakt har utvidgats från en uteslutande landbaserad jakt till att omfatta jakt från båt. Det har även gjorts stora framsteg i framtagandet av fiskeredskap som motverkar skador av säl. En fälla har nyligen introducerats, som selektivt fångar skadegörande sälar i särskilda typer av fiskeredskap.
I det svenska systemet finns även inbyggt att de skador av säl som uppkommer trots skyddsjakt och förebyggande åtgärder ersätts inom ramen för viltskadeanslaget. Från anslaget lämnas också bidrag till inköp av redskap att använda i syfte att förebygga skada av säl. Ekonomiskt stöd kan även utgå inom ramen för det nya fiskeprogrammet för perioden 2007–2013 till utveckling av redskap som till investeringar i redskap som skyddar mot angrepp från sälar. Det finns alltså i dagsläget redan flera åtgärder och möjligheter att kompensera yrkesfisket för skador orsakade av sälar samt för att minska effekterna av sälpopulationer stadda i tillväxt. Trots detta ska problemen med sälar i vissa regioner inte underskattas. Givetvis finns en del kvar att göra.
Naturvårdsverket redovisade till regeringen den 28 mars 2008 ett uppdrag avseende säl och skarv som bland annat omfattade en analys över aktuella ekosystemsförhållanden för att ta till vara fiskets intressen på ett rimligt sätt. Slutsatsen som presenteras är att ett väsentligt bättre kunskapsunderlag behövs för att kunna göra en trovärdig analys av sälarnas effekt på de kommersiella fiskbestånden. Rapporten illustrerar frågans komplexitet bland annat genom att visa att rovfiskars predation generellt har överlägset större inverkan på fiskbestånden än den sammanlagda exploateringen från fiske, marina däggdjur och fåglar. Dessutom finns det motstridiga exempel på vilka effekter rovdjur i näringskedjans topp kan ha på fiskbestånden.
Ekosystemens komplexitet ger vid handen att vi måste erhålla grundläggande kunskap om hur arterna interagerar i näringsväven innan vi påbörjar en beståndsreducering, i varje fall om motivet är att skydda kommersiella fiskarter. De problem som finns med ökande skador på fångst och redskap kan bortsett från detta ensamt utgöra en tillräcklig grund för att arbeta för en beståndsreglerande jakt. I dagsläget saknas dock samsyn om en beståndsreglerande jakt på säl inom Helcom.
I Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets redovisning av ovan nämnda regeringsuppdrag finns förslag till åtgärder som kan komma i fråga när det gäller att övervaka sälarnas påverkan på fiskbestånden och förbättra förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart fiske. Det redovisade uppdraget har nyligen remitterats. Efter avslutad remissbehandling avser jag att ta vidare ställning i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.