Till innehåll på sidan

Sälbestånd i Skåne som skadar fiskbeståndet

Skriftlig fråga 2021/22:714 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-10
Överlämnad
2022-01-11
Anmäld
2022-01-12
Svarsdatum
2022-01-19
Sista svarsdatum
2022-01-19
Besvarad
2022-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Under 2020 infördes en tillfällig licensjakt på gråsäl under två säsonger. 2 000 djur skulle skjutas per säsong längs landets kuster.

Det har rapporterats från medier, bland annat från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, om maskangripen och sälskadad torsk under 2018. Ett sådant exempel är från Simrishamn, där fiskare visat upp hur torsken angripits.

Sälmasken påverkar alltjämt fiskbeståndet längs Skånes kust, och i Öresund frodas parasiter och sälskador uppkommer på hela fiskbeståndet, inte bara på torsk, enligt Länsstyrelsen i Skåne.

Under 2020 sköts det 1 023 gråsälar av kvoten på 2 000. Under 2021 har det rapporterats in 875 skjutna sälar, varav de flesta från Stockholm och norra delen av landet.

I Skåne, där parasitproblemen är störst, finns rapport om 15 skjutna gråsälar.

Enligt fiskehandläggare på Länsstyrelsen i Skåne har det utbildats hundratals personer på olika jaktutbildningar, men det är ändå inte fler som jagar.

Jakten sägs vara komplicerad, där jaktlag behöver ha flera båtar och tillgång till dykare. Lägg därtill att det inte finns någon avsättning för jaktbytet.

Inom EU finns förbud mot all slags handel med sälprodukter. Inom ramen för skyddsjakten behöver det bli tydligt för EU att jakten på sälen måste ge hållbara effekter, såsom att köttet och skinnen tas till vara. Det innebär att Sverige behöver driva frågan om att få på plats ett handelstillstånd i EU för sälprodukter utifrån skyddsjakt ska kunna ske. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Avser statsrådet att verka för att regeringen ska överlämna ett förslag på att häva förbudet för sälprodukter inom ramen för skyddsjakt?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:714 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)


Svar på fråga 2021/22:710 av Alexandra Anstrell (M)
Handelstillstånd för sälprodukter och fråga 2021/22:714 av
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Sälbestånd i Skåne som skadar fiskbeståndet

Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att följa riksdagens beslut om att driva frågan om att få ett handelstillstånd i EU för handel med sälprodukter och att inom EU driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska överlämna ett förslag på att häva förbudet för sälprodukter inom ramen för skyddsjakt.

År 2009 infördes ett import- och försäljningsförbud av sälprodukter inom EU till följd av oro för sälarnas välfärd. Dock tillkom ett undantag för fortsatt försäljning av sälprodukter från skyddsjakten inom EU.

Kanada och Norge inledde 2011 en tvist i Världshandelsorganisationen (WTO) mot EU eftersom de ansåg att förbudet var handelshindrande. WTO:s tvistlösningsorgan kom fram till att EU:s förbud var tillåtet enligt gällande handelsregler, men att undantaget för skyddsjakten var diskriminerande och därmed inte förenligt med WTO-rätten. EU genomförde WTO-utslaget och undantaget för fortsatt försäljning av sälprodukter från skyddsjakten inom EU togs bort från den 18 oktober 2015. Det enda kvarvarande undantag från EU:s förbud är för sälprodukter från jakt utfört av urfolk inom och utanför EU. Sverige är således bundet av EU-rättens nuvarande utformning att inte sälja sälprodukter inom EU.

Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. För att bidra till en mer ekosystembaserad förvaltning av sälpopulationerna beslutade regeringen den 22 december 2021 om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl.

Regeringen är medveten om att säljakt är tidskrävande och förenat med kostnader för den enskilde jägaren. Det är inte heller möjligt för en jägare att sälja exempelvis sälskinn eller kött på grund av EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Detta minskar incitamentet att delta i jakt och försvårar således en ändamålsenlig förvaltning av sälpopulationerna. Därför har regeringen i regleringsbrev för anslag som bl.a. disponeras av Havs- och vattenmyndigheten beslutat att högst tre miljoner kronor får fördelas till länsstyrelserna för att användas till ersättning för hanteringskostnader för gråsälar som skjutits med stöd av Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt och licensjakt.

Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att få frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter på bordet, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som små.

Stockholm den 19 januari 2022

Anna-Caren Sätherberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.