Samhall AB
Skriftlig fråga 2001/02:914 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-18
- Besvarad
- 2002-03-27
- Anmäld
- 2002-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga 2001/02:914
av Maria Larsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om Samhall ABSamhall AB är ett statligt företag vars syfte är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp. För merkostnader ska man få ersättning från staten.
Från många håll kommer nu kritik mot att Samhall dumpar priserna på marknader där framför allt många småföretagare kommer i kläm. Det finns exempel där Samhall gått in med betydligt lägre anbud än konkurrenter trots att materialkostnaderna stått för den största delen av priset. Syftet med de statliga subventionerna kan väl inte vara att Samhall på ojämlika villkor ska konkurrera ut sina konkurrenter.
Även om Samhall nu är föremål för utredning är det viktigt att denna problematik utreds separat och att åtgärder vidtas snarast.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Björn Rosengren:
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att Samhall AB inte ska konkurrera ut konkurrenter på ett otillbörligt sätt med hjälp av statens bidrag för merkostnader?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:914 besvarad av
den 27 mars
Svar på fråga 2001/02:914 om Samhall AB
Näringsminister Björn Rosengren
Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Samhall AB inte ska konkurrera ut konkurrenter på ett otillbörligt sätt med hjälp av statens bidrag.
I Samhalls bolagsordning sägs att Samhall ska "producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med arbetshandikapp där behoven finns. Verksamheten ska anpassas till de förutsättningar personer med arbetshandikapp har och bedrivas enligt affärsmässiga principer samt på marknadens villkor varvid ska iakttas att övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens."
Samhall ska alltså konkurrera med andra företag på lika villkor med marknadsmässig prissättning. Statsbidraget är inte avsett att ge bolaget en affärsmässigt gynnad ställning utan ska täcka sådana merkostnader som Samhall har jämfört med andra företag. Dessa merkostnader orsakas främst av en anpassad arbetstakt och av särskilda stödinsatser till de anställda med arbetshandikapp.
Samhalls prissättning måste vidare följa svensk konkurrenslagstiftning och EU:s konkurrensregler.
För att säkerställa att Samhall inte använder statens ersättning otillbörligt har Samhall inrättat Kontaktrådet. Detta råd prövar objektivt och sakkunnigt klagomål från privata företag som anser sig utsatta för osund konkurrens från Samhall. Kontaktrådet består av representanter från Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svensk Handel och Samhall AB.
Rådets arbete är kostnadsfritt för parterna och Samhall har utfäst sig att följa rådets rekommendationer om rättelse.
Rådet har i genomsnitt cirka fem ärenden att pröva varje år. Det kan jämföras med att Samhall gör 30 000@40 000 avtalsslut.
Vidare finns ett råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor, det s.k. Konkurrensrådet. Rådet är ett konfliktlösningsforum för att hantera uppkommande problem när offentliga aktörer bedriver verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Det kan även nämnas att beredning inom Regeringskansliet pågår av frågan om införandet av en lagregel i konkurrenslagen, vilken tar sikte på konkurrensbegränsande offentlig verksamhet. Inriktningen i det arbetet är att ett förslag till lagregel som har en uppslutning från både offentlig och privat sektor ska kunna presenteras före utgången av år 2002.
Regeringen beslutade den 7 mars 2002 om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över styrning och inriktning av Samhall. I uppdraget ingår att beakta de konkurrenssnedvridande effekter som Samhalls verksamhet kan ge upphov till.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.