Samhällets återöppning efter pandemin

Skriftlig fråga 2020/21:2065 av John Weinerhall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-03
Överlämnad
2021-03-04
Anmäld
2021-03-05
Svarsdatum
2021-03-10
Sista svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I drygt ett år har nu Sverige och resten av världen levt med coronapandemins konsekvenser. Många människor har avlidit med covid-19, anhöriga har inte kunnat ta farväl och inte minst många äldre har levt isolerade utan umgänge med familj och vänner. Givet att en pandemi sällan drabbar oss och att man just på grund av att det är ett nytt virus inte alltid har kunskapen att veta hur man ska hantera pandemibekämpningen är detta förklarligt. Även om jag personligen har en del att erinra gällande regeringens agerande förväntar jag mig att regeringen har en plan för samhällets återöppnande.

Sverige har under ett år levt med olika typer av restriktioner som i olika omfattning och under olika tidsperioder har förändrat vardagen för enskilda och samhället i stort. Vissa branscher har i princip näringsförbud; detta gäller framför allt resebranschen, evenemangsbranschen och kulturen. Andra branscher såsom restaurang- och besöksnäringen har också drabbats mycket hårt av de restriktioner som införts för att förhindra smittspridning. Många har fått se sina livsverk gå i spillror, andra har blivit av med sina arbeten, och ungdomar har fått huvuddelen av sin utbildning på distans.

Pandemin drabbar så många fler än de som blir sjuka och i värsta fall avlider till följd av virussjukdomen. Vad de framtida konsekvenserna blir långsiktigt till följd av pandemibekämpningen och dess restriktioner är svårt att uppskatta. Vi kan dock redan nu konstatera att isoleringen har lett till mer våld i nära relationer, att den psykiska ohälsan har ökat och att ungdomar halkar efter både i skolan och på arbetsmarknaden. Även om antalet självmord inte redovisats i år kan vi misstänka att de inte har blivit färre under pandemin. Tvärtom finns det en stor risk att de har ökat och kommer att öka, jämfört med tidigare år, när väl pandemin är över.

Av dessa anledningar är det viktigt att samhället inte håller stängt längre än nödvändigt. Svenska folket längtar efter att kunna återgå till ett normalt liv. Därför är det av central vikt att regeringen har en plan för hur samhället ska återöppnas. Den diskussionen är viktig att ha. Även om Sverige i skrivande stund har EU:s nästa lägsta dödlighet i covid-19 (14-dagars genomsnitt per 100 000 invånare) finns risken för en tredje våg. Därför måste en återöppning förstås ske successivt och anpassas efter både smittspridning och belastning på sjukvården.

Även om vaccineringen inte går så snabbt som vi alla hade önskat pågår den nu för fullt och förefaller ge ett gott skydd från sjukdom och bidrar till minskad smittspridning. Det verkar också som att antalet svårt sjuka som vårdas för covid-19 minskar på landets sjukhus. Givet den utvecklingen finns det en punkt där restriktionerna till följd av pandemibekämpningen drabbar enskilda och samhället i stort mer än vad virusets direkta konsekvenser gör.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Kommer ministern att verka för att regeringen presenterar en plan för när återöppningen av samhället kan ske utifrån vaccinationsgrad, smittspridning och sjukvårdens belastning och i så fall, när förväntar sig ministern att en sådan plan kan redovisas?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2065 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:1984 av Tobias Andersson (SD)
En svensk öppningsstrategi och fråga 2020/21:2065 av John Weinerhall (M) Samhällets återöppning efter pandemin

Tobias Andersson har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att ta fram och implementera en öppningsstrategi för Sverige.

John Weinerhall har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen presenterar en plan för när återöppningen av samhället kan ske utifrån vaccinationsgrad, smittspridning och sjukvårdens belastning och i så fall, när jag förväntar mig att en sådan plan kan redovisas.

Sverige befinner sig alltjämt i en pandemi och smittspridningen av det virus som orsakar covid-19 är hög. Det är i dagsläget inte aktuellt att vidta lättnader av de restriktioner som har meddelats, bland annat med stöd av pandemilagen, för att förhindra smittspridning. När så sker bör restriktionerna lättas successivt och anpassat utifrån smittläget. Folkhälsomyndigheten har därför ett regeringsuppdrag att föreslå vilka åtgärder som bör vidtas vid olika nivåer av smittspridning.

Den 25 februari meddelade regeringen och Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer för personer som bor på äldreboenden och är vaccinerade. En äldre person som är fullvaccinerad kan två veckor efter att man har fått den andra dosen ta emot besök, utan speciella smittförebyggande åtgärder i just den situationen.

Den 26 februari 2021 gick remisstiden ut för regeringens förslag till nytt regelverk gällande allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som är anpassat efter verksamheternas olika förutsättningar att bedrivas på ett smittskyddssäkert sätt. Förslaget innebär nya begränsningar om maximalt antal tillåtna deltagare där hänsyn tas till om sammankomsten eller tillställningen anordnas inomhus, inomhus med sittande publik eller utomhus. Restriktioner i form av antal personer som tillåts beror dock på smittläget. Särskilda bestämmelser föreslås gälla för motionslopp och liknande idrottstävlingar. Så snart smittläget tillåter det ska dessa verksamheter successivt öppnas upp.

I sitt remissvar har Folkhälsomyndigheten lämnat förslag på nya deltagarbegränsningar för olika typer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, samt tidpunkt för ikraftträdande för de nya regleringarna. Detta är ett viktigt underlag för regeringen för kommande beslut. Regeringen har tidigare meddelat att begränsningar inte ska gälla längre än vad som är absolut nödvändigt och att de omprövas kontinuerligt.

Stockholm den 10 mars 2021

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.