Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samhällets hantering av nya hot

Skriftlig fråga 2001/02:7 av Carnerö, Åke (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-20
Anmäld
2001-09-25
Besvarad
2001-09-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 september

Fråga 2001/02:7

 av Åke Carnerö (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om samhällets hantering av nya hot

Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 har på ett skrämmande sätt visat på den osäkerhet som de nya säkerhetshoten medför för det fredstida samhället. Beredskapen mot svåra och oväntade påfrestningar kräver flexibla resurser på ett annat sätt än under det kalla kriget.

Med utgångspunkt i en bred syn på säkerhet ska Sverige bl.a. kunna möta attacker som utförs av andra aktörer än stater och där okonventionella metoder och vapen kan användas. Det finns därför, som Försvarsberedningen framfört, ett behov av att klargöra förutsättningarna för att hantera hot som inte är väpnade angrepp i strikt folkrättslig mening.

Min fråga till försvarsministern:

Vad avser försvarsministern att vidta för åtgärder som klargör förutsättningarna för att hantera de nya hoten?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:7 besvarad av

den 26 september

Svar på frågorna 2001/02:5 om samhällets beredskap inför olika hot och 7 om samhällets hantering av nya hot

Försvarsminister Björn von Sydow

Mot bakgrund av terrorattackerna i USA den 11 september 2001 har Åke Carnerö frågat mig dels vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa en god samhälls- och totalförsvarsberedskap inför hela hotskalan, dels vilka åtgärder som kommer att vidtas som klargör förutsättningarna för att hantera nya hot.

Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.

Säkerhets- och försvarspolitiken har sedan mitten av 1990-talet präglats av en vidgad syn på hot och risker.

1996 års försvarsbeslut innebar bl.a. att totalförsvarets resurser ska utformas så att de även kan användas för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Riksdagen beslutade 1997 om en ambition för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. I proposition 1996/97:11 som låg till grund för riksdagsbeslutet uttalades att det för ett tiotal exempel på svåra påfrestningar, bl.a. terrorism och störningar i viktiga infrastruktursystem, är särskilt viktigt med en tillräcklig beredskap. Regeringen har årligen lämnat redovisningar till riksdagen på detta område där man bl.a. gjort sektorsvisa genomgångar av beredskapen, krishanteringsförmågan och även granskat de författningsstöd som finns för olika tänkbara händelser och ansvarsförhållanden mellan berörda myndigheter.

Regeringen kommer denna vecka att lämna en proposition till riksdagen om den fortsatta utformningen av totalförsvaret. I propositionen kommer regeringen att redovisa vissa bedömningar med anledning av de förslag som Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (dir. 1999:63) och Försvarsberedningen lämnat om en förstärkning av samhällets krishanteringsförmåga.

Regeringen avser vidare att våren 2002 lämna en proposition till riksdagen om frågor rörande civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Den propositionen kommer att mer ingående behandla förslag från Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och Försvarsberedningen. Vidare kommer resultatet av de departementala sektorsgenomgångarna om svåra fredstida påfrestningar på samhället i fred att tas upp.

Sammantaget kan sägas att förbättringar av samhällets beredskap och hantering av nya hot i en breddad hotbild är en process som pågått alltsedan 1996. Denna process kommer att intensifieras ytterligare framöver. Händelserna i USA kommer att värderas noga i den fortsatta processen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.