Samhällsekonomiska konsekvenser av brottsligheten
Skriftlig fråga 2019/20:1918 av Niklas Wykman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-10
- Överlämnad
- 2020-08-10
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-08-24
- Sista svarsdatum
- 2020-08-24
- Besvarad
- 2020-08-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I stort sett dagligen drabbas Sverige av mycket grova brott. I parallellsamhällen frodas organiserad brottslighet och klansystem.
I vardagen upplever människor stor otrygghet när gängen gör anspråk på hela stadsdelar och rena avrättningar sker på öppen gata. Otryggheten påverkas också av rån, inbrott och annan kriminalitet. Mest drabbade är de som utsätts för brotten. Men även vänner, familj och hela det kringliggande samhället drabbas hårt.
Vid sidan av det personliga lidandet drabbas också ekonomin av brottsligheten. De direkta kostnaderna för rättsväsen, polis och fängelseplatser är kända, men de indirekta kostnaderna riskerar att vara ännu större.
När brottsligheten kopplar grepp om hela stadsdelar försvåras eller omöjliggörs ett lokalt näringsliv. Investeringar riskerar att utebli när otryggheten är stor. För varje människa som drabbas av brott och för varje barn som rekryteras till organiserad brottslighet riskerar samhället gå miste om arbetsinsatser och belastas med kostnader för till exempel vård och socialtjänst.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:
Hur höga uppskattar ministern att de samhällsekonomiska kostnaderna för brottsligheten är och vilka offentligfinansiella konsekvenser uppskattar ministern att den få, och hur det påverkar ministerns avsikt att utreda frågorna ytterligare?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1918 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1918 av Niklas Wykman (M)
Samhällsekonomiska konsekvenser av brottsligheten
Niklas Wykman har frågat finansminister Magdalena Andersson hur höga de samhällsekonomiska kostnaderna för brottsligheten uppskattas vara, vilka offentligfinansiella konsekvenser den uppskattas få och hur det påverkar ministerns avsikt att utreda frågorna ytterligare.
Frågan har överlämnats till mig.
För att öka kunskapen om brottslighetens kostnader tog Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag 2017 fram en kunskapsöversikt på området. Brå konstaterar att det inom forskningen finns olika uppfattningar kring kostnadernas omfattning och hur dessa ska beräknas, men att brottsligheten sammantaget kan förmodas innebära stora kostnader för privatpersoner, näringsliv och den offentliga sektorn. Enligt regeringen är det mycket angeläget att bekämpa och förebygga brott, både för att bespara brottsdrabbade och anhöriga lidande och samhället, näringslivet och enskilda betydande kostnader.
Regeringen har beslutat om en lång rad åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Däribland kan nämnas satsningen på 10 000 fler polisanställda, ett stort antal straffskärpningar och förändringar i lagstiftningen för mer effektiva verktyg i brottsbekämpningen. Genom regeringens brottsförebyggande satsning skapas också förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället.
Sverige ska vara ett tryggt och säkert land för alla, oavsett var du bor och vem du är. Det gäller även i de områden i landet där kriminella gäng och annan organiserad brottslighet fått särskilt fäste. Under hösten 2019 presenterade regeringen därför ett brett reformprogram med 34 punkter för att ytterligare möta denna problematik. Det är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige, med åtgärder på både kort och lång sikt. Ett intensivt arbete pågår nu att genomföra programmet.
Regeringen har vidare, som en del i 34-punktsprogrammet, tillsatt en parlamentarisk trygghetsberedning med representanter från alla riksdagspartier. Beredningen kommer att knyta till sig representanter från myndigheter, forskarvärlden och andra berörda i sitt arbete med att bistå med underlag till en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik. Beredningen ska ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet och lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. I trygghetsberedningens uppdrag ingår bland annat även att identifiera viktiga kunskapsluckor inom det kriminalpolitiska området och som kan kräva ytterligare kunskapsuppbyggnad. Beredningen ska årligen delredovisa sina slutsatser till regeringen och lämna en slutredovisning senast den 31 oktober 2024.
Stockholm den 24 augusti 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.