Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samlokalisering av ambassader

Skriftlig fråga 2003/04:842 av Johansson, Anita (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-03
Anmäld
2004-03-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-03-11
Svar anmält
2004-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 mars

Fråga 2003/04:842

 av Anita Johansson (s) till utrikesminister Laila Freivalds om samlokalisering av ambassader

Behovet av bred diplomatisk och konsulär representation blir allt viktigare i en globaliserad värld. För att bredda den diplomatiska representationen borde de nordiska regeringarna öka nordisk samverkan och samlokaliseringen av ambassader .

Samlokalisering mellan ett eller flera nordiska länders ambassader sker redan i dag. Mest omtalad och uppskattad är kanske ambassadkomplexet i Berlin.

Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet lade fram ett förslag till Nordiska ministerrådet i april 2001 om samverkan mellan de nordiska ländernas utrikesrepresentation. Där rekommenderades de nordiska regeringarna att utreda förutsättningarna för en systematiskt utbyggd samverkan mellan de nordiska ländernas utrikesrepresentationer.

Den svenska utrikesförvaltningen genomför nu ett omfattande moderniserings- och förnyelsearbete. Nya ambassader planeras bland annat i Bratislava och på Cypern. Förberedelser för att kunna bemanna ambassaden i Bagdad pågår också.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är i fall hon avser att beakta samordning av ambassaders lokalisering med övriga nordiska länder när nya ambassader planeras, till exempel i Bratislava, Cypern och Bagdad?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:842 besvarad av

den 11 mars

Svar på fråga 2003/04:842 om samlokalisering av ambassader

Utrikesminister Laila Freivalds

Anita Johansson har frågat mig om jag avser att beakta samordning av ambassaders lokalisering med övriga nordiska länder när nya ambassader planeras, till exempel i Bratislava, Cypern och Bagdad

Som Anita Johansson påpekar sker viss samordning redan i dag, och det är regeringens målsättning att denna form av samarbete ytterligare ska fördjupas. Sedan de nordiska utrikesministrarna beslutat om ett aktivare nordiskt samarbete inom utrikesrepresentationen, enades de nordiska utrikesförvaltningarnas administrativa chefer i november 2002 bland annat om ett konkret och fördjupat samarbete.

Redan i början av 2003 inleddes ett sådant mellan Sverige och Finland, sedan båda länder beslutat att upprätta utlandsmyndigheter i Bratislava. Samarbetet i fallet Bratislava syftar längre än till samlokalisering. Sverige och Finland kommer här också att ha ett gemensamt kontor för konsulära ärenden och utlänningsärenden. Härigenom blir det möjligt att spara personalresurser. Överenskommelser om det konsulära och migrationsrättsliga samarbetet utarbetades under 2003. Legala problem har funnits, men dessa har kunnat lösas. En effektivisering genom gemensamma stödfunktioner förväntas bli möjlig. Norge, som kommit med på ett senare stadium, hyr lokaler på våningen under de båda andra nordiska ambassaderna. I flera fall kan Norge få del av gemensamma funktioner.

I Ljubljana har nu ett liknande samarbete inletts med Finland och Norge. Den tidigare etablerade svenska ambassaden kommer att modifieras något och gemensamma funktioner skapas så långt detta är möjligt.

Även i Nicosia sker nu en nära samverkan med Finland med målsättningen att så snart som möjligt kunna öppna i delvis gemensamma lokaler. Inför öppnande av en svensk ambassad i Skopje har frågan om möjlig samverkan under hand väckts i Oslo.

Även om regeringens strävan är att samlokalisering aktivt ska beaktas vid öppnande av nya utlandsmyndigheter, kan omständigheterna i enskilda fall vara sådana att det bedöms som mindre lämpligt. Ett exempel på detta är Bagdad, där förberedelserna för att åter bemanna ambassaden i första hand kommer att rikta in sig på att åter ta i anspråk befintliga lokaler.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.