Sänkt värde på internationella betyg
Skriftlig fråga 2016/17:160 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-19
- Överlämnad
- 2016-10-19
- Anmäld
- 2016-10-20
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Ekström (S)
International Baccalaureate (IB) är ett internationellt gymnasieprogram som erbjuds i över 100 länder världen över, bland annat på ett 30-tal skolor i Sverige. Till skillnad från det svenska betygssystemet, som har skala 1–20, har IB-programmets betyg skalan 1–45 efter internationell standard. När IB-betygen översätts till det svenska systemet motsvarar 40 IB-poäng 20 svenska, det vill säga högsta möjliga betyg.
Universitets- och högskolerådet presenterade nyligen ett förslag om att skärpa konverteringen från IB-betyg till svenskt meritvärde. Enligt förslaget ska det då krävas 45 IB-poäng för att nå 20 poäng på den svenska skalan. Eftersom det krävs mer av eleven för att få full poäng på IB-programmet än vad som krävs för att få 20 poäng enligt svensk standard innebär förslaget en betydande nackdel för de elever som valt att studera på IB-programmet. Under de senaste tio åren har endast 24 IB-elever i Sverige, av totalt 11 500, uppnått 45 poäng. Om förslaget blir verklighet skulle det exempelvis krävas högre poäng för att komma in på Handelshögskolan i Stockholm än på University of Oxford i England. Det indikerar att Universitets- och högskolerådets förslag inte är rimligt. Resultatet kan mycket väl bli att drivna elever väljer andra program eller att studera utomlands. Båda alternativen vore en förlust för Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att studenter på IB-programmet inte ska behandlas orättvist när deras betyg omvandlas till det svenska betygsystemet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:160 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/04476/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:160 av Boriana Åberg (M) Sänkt värde på internationella betyg
Boriana Åberg har frågat gymnasie- och kunskapslyftsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att studenter på IB-programmet inte ska behandlas orättvist när deras betyg omvandlas till det svenska betygssystemet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Betty Malmberg har den 19 oktober 2016 ställt en fråga om värdering av internationella gymnasieprogram som i sak inte skiljer sig från Boriana Åbergs fråga. Mitt svar på de två frågorna blir därför likalydande.
Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet, som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen, meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. I detta ingår att ta ställning till hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas för att i konkurrens med betyg från den svenska gymnasieskolan kunna användas för urval till högskolan.
Gymnasiereformen 2011 innebar bl.a. en ny betygsskala med fler steg än den som användes tidigare. I den reformerade gymnasieskolan har det blivit svårare än tidigare att få högsta betyg.
Utländska betyg har värderats i förhållande till betygsfördelningen i den äldre gymnasieskolan eftersom det tidigare inte har funnits ett tillräckligt stort statistiskt underlag om betygssättningen i den nya gymnasieskolan. Nu finns ett sådant underlag och utifrån det har UHR remitterat ett förslag med syfte att utländska betyg ska värderas i förhållande till aktuell svensk betygsstatistik.
UHR har ett klart och tydligt bemyndigande att meddela föreskrifter om hur bl.a. betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas. För att skaffa ett underlag inför beslut om ändring av föreskrifterna har UHR skickat ut ett förslag på remiss och jag utgår ifrån att myndigheten kommer att beakta sakliga synpunkter på förslaget. Det är UHR som myndighet som har detta ansvar och jag har inte skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag. I UHR:s uppdrag ligger självklart att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor.
Stockholm den 26 oktober 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.