Särbehandling av elever i vissa skolor
Skriftlig fråga 2020/21:2461 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-07
- Överlämnad
- 2021-04-07
- Anmäld
- 2021-04-08
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Sista svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Skollagen och diskrimineringslagen är några av de lagar som skyddar barn och elever i skolan. Alla har samma rättigheter i skolan oavsett etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder med mera. Det är inte bara lärare och rektor som bestämmer i skolan, eleven har också rättigheter, och skolan har ett ansvar att se till att ingen mobbas eller särbehandlas. Arbetsmiljölagen gäller också i skolan, även för elever.
I medier av olika slag har bilder från en religiös skola i Sverige cirkulerat där man kan se att pojkar och flickor inte behandlas lika, att flickorna har slöja och sitter bakom alla pojkarna. Om det stämmer att undervisning sker på detta sätt så bryter det mot svensk lag.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att se till att vissa skolor inte särbehandlar flickor och pojkar i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2461 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2461 av Katarina Brännström (M)
Särbehandling av elever i vissa skolor
Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att vissa skolor inte särbehandlar flickor och pojkar i skolan.
Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det finns sex jämställdhetspolitiska delmål, varav ett delmål handlar om jämställd utbildning. Detta anger att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. All personal i skolan har enligt skollagen (2010:800) en skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskriminering bland annat på grund av kön är enligt diskrimineringslagen (2008:567) förbjuden på utbildningsområdet. Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att bestämmelserna i skollagen respektive diskrimineringslagen följs. Jag utgår från att skolans huvudmän som har ansvaret enligt skollagen följer och upprätthåller bestämmelserna i skollagen och andra författningar.
Av läroplanerna framgår att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Läroplanerna anger också hur det sätt på vilket elever bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har därför ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Regeringen anser att det, med hänsyn till skolans jämställdhetsuppdrag som det anges i läroplanerna, måste vara tydligt att det inte är acceptabelt att skolor regelmässigt och över tid planerar och genomför könsuppdelad undervisning. Regeringen har dock uppmärksammat att könsuppdelad utbildning och undervisning i skolan förekommer regelmässigt och över tid, och har därför vidtagit åtgärder.
Regeringen beslutade i april 2018 om ett förtydligande i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet om att utbildningen och undervisningen inte ska dela upp barn och elever utifrån könstillhörighet, utan organiseras och genomföras så att alla barn och elever möts. Regelmässig eller slentrianmässig könsuppdelning får inte förekomma. I läro-planen tydliggörs också ansvaret i att arbeta för jämställdhet på alla skolor. Ändringen i läroplanen trädde i kraft den 1 januari 2018.
I februari 2021 beslutade regeringen också om motsvarande förtydligande i innehållet om jämställdhet i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesär-skolan och den kommunala vuxenutbildningen. Ändringen i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Vidare har Statens skolverk och Skolinspektionen fått i uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering inom ramen för regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), bland annat genom att uppmärksamma och bemöta de utmaningar som finns kopplat till jämställdhet i skolväsendet. Skolverkets arbete med jämställdhetsintegrering innebär att de via huvudmän, förskolor, skolor och fritidshem arbetar för att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Skol-inspektionen har som en följd av arbetet med jämställdhetsintegrering utvecklat sin tillsyn och ställer även krav på jämställdhet för att godkänna nya huvudmän.
I sammanhanget vill jag också nämna att det i januariavtalet framgår att ett etableringsstopp för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning ska införas och att befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som har haft i uppdrag att bland annat analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet redovisade sitt uppdrag den 8 januari 2020 i betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Under de senaste åren har det framkommit att flera skolor runt om i landet bedrivit könsuppdelad undervisning, vilket medfört att Skolinspektionen har ingripit vid tillsyn. Jag kan därmed konstatera att det, med stöd av dagens regelverk, är möjligt att ingripa mot huvudmän som könsuppdelar under-visningen i strid mot vad som anges i läroplanerna. Som jag nyss nämnt finns det även flera förslag på området som just nu bereds inom Regeringskansliet och som regeringen kommer att ta ställning till.
Stockholm den 14 april 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.