Segregation i svenska skolor
Skriftlig fråga 2005/06:954 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-07
- Anmäld
- 2006-02-07
- Besvarad
- 2006-02-15
- Svar anmält
- 2006-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 februari
Fråga 2005/06:954 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Segregation i svenska skolor
Var du föds och var du bor ska inte tillåtas styra vilken kvalitet på utbildningen du får.
Segregationen mellan elever på svenska skolor ökar. Det visar två rapporter i rad. Skolverkets rapport visar att skolsegregationen har ökat med 10 % mellan 1998 och 2004. Rädda Barnen kom nyligen med en rapport där man pekar på samma problematik som Skolverket. Barn med utlandsfödda föräldrar med lägre utbildning har mycket svårare att klara skolan än barn till svenskfödda föräldrar med högre utbildning. Detta innebär att Sverige inte har en likvärdig skola för alla barn. Regeringen sviker de elever som behöver hjälp och stöd mest.
Rädda Barnen pekar på att antalet utbildade lärare har minskat med 10 % sedan 1998 och att det totala antalet lärare på skolorna har minskat från 9 lärare på 100 elever 1991 till 8 stycken 2002. Detta är grundskott mot socialdemokratisk skolpolitik och den bild av skolan som skolministern målar upp. Sverige har inte längre en likvärdig skola.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att minska kunskapssegregationen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:954 besvarad av
den 15 februari
Svar på fråga 2005/06:954 om segregation i svenska skolor
Statsrådet Ibrahim Baylan
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska kunskapssegregationen i Sverige.
Den självklara utgångspunkten för mig som socialdemokratisk skolminister är att alla skolor ska vara bra skolor och alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor eller vilken bakgrund de har.
Rapporter visar dock att likvärdigheten i skolan utmanas av ökande klyftor i samhället. En utmaning som den socialdemokratiska regeringen har tagit sig an med full kraft.
Regeringen har under de senaste åren gjort stora satsningar för att stärka kvalitetsarbetet i skolan, skapa en nationellt likvärdig utbildning och öka skolornas måluppfyllelse. Särskilt fokus har givits åt att förbättra utbildningsvillkoren för elever med utländsk bakgrund.
Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att 225 miljoner kronor, fördelade över två år, ska användas till satsningar i skolor med låg måluppfyllelse i utsatta bostadsområden. Myndigheten för skolutveckling har lämnat förslag på hur medlen ska användas. Myndigheten föreslår satsningar i de 32 kommuner och ca 100 skolor som har den största andelen elever med utländsk bakgrund och en stor andel elever som inte når de nationella målen. De föreslagna insatserna fokuserar på språkutveckling. Bland annat föreslås att skolorna ska erbjudas en förstärkning av specialutbildade akademiker som har goda ämneskunskaper och ett annat modersmål än svenska. Användningen av de extra resurserna kommer att utformas i diskussion mellan parterna och efter överenskommelse med Myndigheten för skolutveckling.
Rapporten från Rädda Barnen konstaterar att det finns ett positivt samband mellan insatta resurser och resultat i skolan. Två av de viktigaste resurserna är enligt rapporten lärarkompetensen och lärartätheten. Skolverkets statistik visar glädjande nog att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har ökat inom i stort sett alla verksamhetsformer. Jag kan även konstatera att det riktade statsbidrag för att öka personaltätheten i skola och fritidshem hittills varit mycket framgångsrikt och är på väg att nå målet som är 15 000 fler lärare och andra specialister. Statsbidraget, som nu går in på sitt femte och sista år som riktad satsning, kommer att kvarstå i form av en förstärkning av det generella statsbidraget till kommunerna.
Jag är övertygad om att vi med de ovan beskrivna satsningarna nu har goda förutsättningar att minska segregationen och ge alla elever möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.