Sekretesslagstiftningen
Skriftlig fråga 2019/20:625 av Lina Nordquist (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-12
- Överlämnad
- 2019-12-13
- Anmäld
- 2019-12-16
- Svarsdatum
- 2019-12-27
- Sista svarsdatum
- 2019-12-27
- Besvarad
- 2019-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 1 januari blir barnkonventionen svensk lag. Barnets rätt och intresse betonas.
En annan viktig lag för utsatta barn är offentlighets- och sekretesslagen. I praktiskt arbete för att skydda barn är sekretessavvägningar mellan barns och vuxnas intresse, skydd eller risk högst verkliga, och denna lagstiftning och dess avvägningar får därmed konsekvenser för människors verkliga liv:
- Får en förskola antyda för en skola att ett barn som ska börja förskoleklass eventuellt far illa?
- Vilka myndigheter får kommunicera med varandra för att skydda ett barn som återvänder till Sverige efter att ha levt med Islamiska staten? Säpo? Polis? Socialtjänst?
- När får kommunala nämnder utlämna uppgifter om ett barn till varandra?
- Får socialtjänsten berätta för häktespersonal att ett barn skulle ta skada av att träffa sin förälder i häktet?
Svaren på dessa frågor kan ha stor inverkan på ett barns liv, och de är ingalunda enkla.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kan regeringen överväga att se över gällande sekretesslagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:625 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:625 av Lina Nordquist (L)
Sekretesslagstiftningen
Lina Nordquist har frågat mig om regeringen kan överväga att se över gällande sekretesslagstiftning. Lina Nordquist har ställt frågan i ljuset av att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blir svensk lag den 1 januari 2020. Hon har illustrerat frågan med några utvalda exempel där frågor om offentlighet och sekretess skulle kunna aktualiseras.
Jag håller med Lina Nordquist om att sekretesslagstiftningen har stor praktisk betydelse i arbetet med att skydda barn. För att Sverige ska kunna vara ett av världens bästa länder att växa upp i måste barnets rätt och intressen komma till tydligt uttryck i all offentlig verksamhet.
Redan genom Sveriges ratificering av barnkonventionen har riksdagen och regeringen förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. Genom att barnkonventionen nu ges ställning som svensk lag har regeringen gjort bedömningen att ett barnrättsbaserat synsätt kommer få genomslag i praktiken. Det innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. (Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.)
De undersökningar som har genomförts har visat att befintlig lagstiftning inte strider mot barnkonventionen och överlag stämmer väl överens med konventionens bestämmelser.
Regeringen har i propositionen uttalat sin avsikt att noga följa upp effekterna av att barnkonventionen nu blir svensk lag. En särskild utredare har också fått i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, i syfte att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av konventionens bestämmelser inom olika rättsområden.
Regeringen har nyligen även gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att – utifrån ett sekretessperspektiv – undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder.
Om ett behov av författningsändringar skulle aktualiseras i fråga om sekretesslagstiftningen kommer jag givetvis att noga överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Stockholm den 19 december 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.