semesterlagen
Skriftlig fråga 2001/02:210 av Sandlin-Hedman, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-15
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 2001/02:210
av Lena Sandlin-Hedman (s) till statsrådet Mona Sahlin om semesterlagenDe nya studiestöden trädde i kraft den 1 juli 2001, med dessa förändringar förändrades också semesterlagens § 17:4. Förändringen i semesterlagen innebär en kraftig försämring för dem som tar studieledigt från sitt arbete för att kompetensutveckla sig.
Den gamla skrivningen i lagen medgav rätten att under ett intjänande år vara borta från arbetet under 180 dagar, utan att tappa betald semester.
Korttidstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) användes i huvudsak för att läsa in grundskola eller gymnasiekompetens. Den nya skrivningen i semesterlagen innebär att endast särskilt utbildningsbidrag är semestergrundande vid studier, och medför därför naturligtvis en kraftig försämring för många som tar studieledigt från sitt arbete för kompetensutveckling.
Jag vill fråga statsrådet om hon är beredd att vidta åtgärder så att semesterlagens § 17:4 ses över och även innefattar ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren genomgår utbildning motsvarande grundskola och/eller gymnasienivå eller om särskilt utbildningsbidrag erhålles.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:210 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:210 om semesterlagen
Statsrådet Mona Sahlin
Lena Sandlin-Hedman har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder så att 17 § semesterlagen ses över och även innefattar ledighet för utbildning som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren genomgår utbildning motsvarande grundskola eller gymnasienivå eller om särskilt utbildningsbidrag erhålls.
Den ändring av semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro som trädde i kraft den 1 juli 2001 genomfördes som en konsekvens av den nya studiestödslag som trädde i kraft vid samma datum. Studiestödsformerna korttidsstudiestöd och vuxenstudiestöd enligt 1973 års studiestödslag har avskaffats. Därför togs de också bort i semesterlagens förteckning över semesterlönegrundande frånvaro. Ingen förändring genomfördes när det gäller särskilt utbildningsbidrag som därför fortfarande är semesterlönegrundande eftersom detta studiestöd inte omfattades av studiestödsreformen.
I det reformerade studiestödssystemet har personer som tidigare skulle ha haft vuxenstudiestöd i stället möjlighet att få studiemedel med högre bidragsdel. Studiemedel är inte semesterlönegrundande men heller inte skattepliktiga. Korttidsstuderande kan få bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag till korttidsstudier. Inte heller dessa bidrag är skattepliktiga.
Studiestödsreformen innebar alltså att de studiestöd som tidigare varit skattepliktiga och kopplade till inkomst slopades och i stället infördes ett samordnat studiemedel som är skattefritt och pensionsgrundande för alla. Rätt till semesterersättning upphörde därför.
Enligt övergångsregler kan personer som påbörjat studier motsvarande grundskola eller gymnasienivå innan det nya systemet trädde i kraft erhålla vuxenstudiestöd enligt de tidigare reglerna under en tvåårsperiod. I detta fall gäller de tidigare reglerna om semesterlönegrundande frånvaro.
Med anledning av vad jag här har redovisat är jag inte beredd att verka för en ändring av 17 § semesterlagen. Jag vill dock påminna om att Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler har i uppdrag att i förenklingssyfte se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro med bevarande av arbetstagarnas materiella förmåner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2002.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.