Sena utbetalningar av EU-stöd

Skriftlig fråga 2015/16:615 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-12
Överlämnad
2016-01-12
Anmäld
2016-01-13
Svarsdatum
2016-01-20
Sista svarsdatum
2016-01-20
Besvarad
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Det har varit känt länge att 2015 var ett speciellt år med reformer i EU:s jordbrukspolitik och av reglerna för jordbruksstöd. Därför kan det inte komma som någon överraskning för regeringen och Jordbruksverket att det kan krävas extra resurser för att kunna göra utbetalningar av EU-stöd till landets lantbrukare i tid.

Trots att regeringen och Jordbruksverket haft kännedom om att nya regler gäller, har man misslyckats med att tillgodose att jordbruksstöd betalas ut i tid. Följden av detta är att många lantbrukare hotas av likviditetskris och tvingas belåna sin verksamhet för att kunna täcka situationen ekonomiskt.

Låg lönsamhet och en hård internationell konkurrens, där utländska lantbrukare gynnas av de svenska särkraven, orsakar redan i sig en svår situation för de svenska lantbrukarna. Att i det läget drabbas av ytterligare problem med att få fram pengar till räkningar och för kostnader gör situationen för de svenska lantbrukarna ännu sämre. Detta är inte acceptabelt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Vilka åtgärder vidtog regeringen för att lantbrukarna skulle kunna få ut EU-stöd för 2015 i tid?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:615 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/00216/JM

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:615 av Sten Bergheden (M) Sena utbetalningar av EU-stöd

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder som regeringen har vidtagit för att lantbrukarna skulle kunna få EU-stöd för 2015 i tid.

Jag beklagar de förseningar av jordbrukarstöden som har uppstått. Jag vill dock framhålla att i december 2015 fick 87 procent av alla stöd-mottagare sitt gårdsstöd. Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av EU-stöden till jordbruket redan i december månad det innevarande stödåret. Enligt EU-regelverket kan utbetalning av EU-stöd till jordbruket ske ända fram till sista juni nästkommande år och för vissa stöd ännu senare. Utbetalningarna för 2015 års stöd betalas alltså ut senare jämfört med tidigare år i Sverige, men inte senare än vad EU-reglerna kräver.

Jag är väl medveten om att EU-stöden är viktiga för lantbrukarna och jag har stor förståelse för den situation som många mjölkbönder nu befinner sig i. Det är dock viktigt att utbetalningarna av EU-stöden blir korrekta från början eftersom det minimerar risken för återkrav och sanktioner. It-system för kontroll och handläggning av de nya stöden är därför mycket viktiga. Att ta fram dessa it-system och att genomföra utbetal-ningarna är Jordbruksverkets ansvar och de har under tidigare år fått extra medel för genomförandet av den nya politiken.

Det ingår även i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 blev ett exceptionellt år då Jord-bruksverkets arbete med det nya it-system som krävs för de nya stöd-formerna försenades bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Merparten av gårdsstödet och miljöersättningar för bete och vall kunde trots detta betalas ut i december 2015 och i mars 2016 kommer en delutbetalning på 85 procent av bland annat kompensations-stödet att genomföras. Jag vill också nämna att regeringen med anledning av situationen i mjölksektorn beslutade om en maximal tilläggsfinansier-ing av det särskilda mjölkstödet från EU, vilket också till större delen betalades ut före årsskiftet.

Näringsdepartementet har kontinuerligt diskussioner med berörda myndigheter om situationen avseende stöden. Den samlade bilden har hittills varit att ytterligare resurser inte skulle förbättra situationen, dels på grund av bristande tillgång på den kompetens som behövs för att bygga komplicerade it-system men också på grund av att nya regel-tolkningar från EU-kommissionen inkommit löpande och därmed medfört behov av omfattande ändringar av redan påbörjat arbete.

Stockholm den 20 januari 2016

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.