Sexuell exploatering av barn

Skriftlig fråga 2020/21:1539 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-28
Överlämnad
2021-01-29
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Sexuell exploatering av barn är ett fruktansvärt brott mot barns rättigheter. Ändå är det en verklighet för många. Det omfattar sexuella övergrepp, trakasserier, våldtäkt, pornografi, prostitution och barnäktenskap. Kunskap om sexuell exploatering av barn behöver öka i stort, genom flera olika kanaler.

Barnkonventionen är tydlig i § 19: Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Barnkonventionen i § 34 är ännu tydligare: Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Internetrelaterade barnpornografibrott i Stockholms län har ökat med 85 procent enligt Brottsförebyggande rådets preliminära statistik för helåret 2020.

Med anledning av detta önskar jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att fler barn inte ska bli utsatta för sexuell exploatering under 2021?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1539 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Ju2021/00389 Ju2021/00457 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1536 av Alexandra Anstrell (M)
Våldtäkt mot barn och fråga 2020/21:1539 av Alexandra Anstrell (M) Sexuell exploatering av barn

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen har vidtagit under 2020 för att förhindra våldtäkter mot barn som jag anser har givit goda resultat. Alexandra Anstrell har frågat statsrådet Åsa Lindhagen vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att fler barn inte ska bli utsatta för sexuell exploatering under 2021. Frågan har överlämnats till mig.

Att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn är en angelägen och högt prioriterad fråga för regeringen. Det har vidtagits flera åtgärder för att förbättra möjligheterna att bekämpa den här typen av brott och nya initiativ tas fortlöpande.

Regeringens satsning på Polismyndigheten har inneburit att myndigheten kunnat förstärka den resurs som arbetar med bl.a. vålds- och sexualbrott mot barn. Under 2020 har närmare 380 nya utredare rekryterats som är särskilt inriktade på sexualbrott, brott i nära relationer och brott mot barn – en mycket viktig satsning för att lagföra fler gärningsmän.

Enligt regleringsbrevet för 2021 ska Polismyndigheten redovisa hur det brottsutredande arbetet och dess resultat har utvecklats på bl.a. området brott mot barn. Regeringen begär också särskild återrapportering om utvecklingen och arbetet gällande internetrelaterade sexualbrott mot barn. Därutöver ska Polismyndigheten redovisa vilket fortsatt utvecklingsarbete som bedrivs för att öka förutsättningarna för uppklaring av brott med hedersmotiv, äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott och höja kompetensen i organisationen avseende dessa brott för att på så vis bidra till att stärka hela rättskedjan.

I kampen mot sexualbrott mot barn och sexuell exploatering av barn som begås på internet är det internationella samarbetet mycket viktigt. För närvarande pågår förhandlingar i EU om ny lagstiftning som ska göra det möjligt för leverantörer av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, t.ex. Facebook Messenger, att kunna fortsätta använda tekniker för att upptäcka, rapportera och avlägsna sexuella övergrepp mot barn på nätet. I EU verkar Sverige vidare för en reglering som innebär att internetplattformsföretag och andra värdtjänster ges och tar större ansvar för att ta bort och hålla sina plattformar fria från uppenbart olagligt innehåll. Från regeringens sida kommer vi också att fortsätta ett aktivt arbete inom ramen för den EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexualbrott mot barn som kommissionen presenterade i somras.

Även på det straffrättsliga området har regeringen bedrivit ett mycket aktivt arbete de senaste åren. På regeringens initiativ har straffskalorna skärpts för bl.a. grov våldtäkt mot barn, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte (s.k. grooming) och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Därutöver har det straffrättsliga skyddet förstärkts vid oaktsamhet hos gärningsmannen i fråga om barnets ålder. Det är angeläget att allvarliga brott inte förblir ostraffade, i synnerhet om brottet riktar sig mot ett barn. Lagföring måste i dessa fall kunna ske även om det har gått lång tid. I maj 2020 avskaffades därför preskription för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. Samtidigt skärptes straffet för grovt barnpornografibrott. Kriminaliseringen av barnpornografi utökades också så att det vid skildring av barn i pornografisk bild räcker att gärningsmannen borde ha misstänkt att barnet var under 18 år.

Enligt regeringen behöver ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen när det gäller sexualbrotten övervägas. I januari 2020 gav vi därför en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelserna som rör straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering. Utredaren ska också göra en översyn av straffskalorna för sexualbrotten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021.

När det gäller barnäktenskap infördes i juli 2020 ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Det infördes också ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

Covid-19 har lett till stora samhällsutmaningar. Till följd av utbrottet av covid-19 fick Socialstyrelsen under 2020 extra medel, 100 miljoner kronor, att fördela till civilsamhällesorganisationer som bl.a. arbetar med barn i utsatta situationer så att de kan utöka sina stödverksamheter för att möta ökade och förändrade behov. Insatserna kan bl.a. avse ökad närvaro på internet för att nå ut till utsatta grupper, t.ex. kvinnor, barn och hbtq-personer som riskerar eller utsätts för våld inklusive hedersvåld. Regeringen har i en extra ändringsbudget som beslutats den 26 januari i år föreslagit att ytterligare 40 miljoner kronor avsätts för samma ändamål.

Enligt målet för barnrättspolitiken ska alla barn få sina rättigheter tillgodosedda, och arbetet med att säkerställa detta fortsätter.

Stockholm den 10 februari 2021

Morgan Johansson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.