Sexuellt våld och trakasserier mot barn och unga
Skriftlig fråga 2017/18:194 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-31
- Överlämnad
- 2017-11-01
- Anmäld
- 2017-11-07
- Svarsdatum
- 2017-11-08
- Sista svarsdatum
- 2017-11-08
- Besvarad
- 2017-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Sedan 2015 har 261 fall av sexuella trakasserier i skolan anmälts, varav 97 bara i år. Det rör sig om barn som trakasserar barn, som hotar om våldtäkt. Jag tror dessutom att det här dessvärre är en ganska liten del av alla de sexuella trakasserier som sker i skolan eftersom flickor dagligen vittnar om normaliseringen av de sexuella övergrepp, de hot och de trakasserier de tvingas utstå varje dag. Bakom brottsstatistiken och siffrorna handlar det om avskyvärda övergrepp som berövar offren deras frihet, integritet och trygghet. Många gånger är traumat något man tvingas bära med sig hela livet.
Skolan är den offentliga miljö i vilken de flesta fysiska sexuella ofredandena äger rum och sker då främst mellan elever. Det framgår av polisens rapport Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder. Att bli utsatt för kränkande ord, att bli tafsad på, att få sin kropp kommenterad, att få sexuella bilder skickade till sig – det är vardag för elever i Sveriges skolor. Också grova fysiska övergrepp som våldtäkt förekommer i våra skolor. Det finns anmälningar där barn gått i första klass och utsatts. Detta måste få ett slut.
Vi har nolltolerans samt handlingsplaner som samlar damm på hyllorna i alla led, men hur mycket hjälper ord när det rör sig om flickor som dagligen får genomlida en vardag med hot, våld och trakasserier? Medan vi pratar om detta så har övergreppen redan skett. Någons liv är redan förstört. Det går inte reparera. Varför skedde detta övergrepp från första början? Detta är ett stort misslyckande på många olika håll. Här måste politiken kliva in och ta krafttag från flera olika områden. Det handlar om värderingar och att stå upp för det som är rätt, stå på offrens sida. Här har politiken en stor chans att prioritera. Gör man inte det sviker man inte bara alla de barn, tjejer och kvinnor som bor i vårt land, man säger också att de inte är prioriterade.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern konkret att göra snarast för att polis och åklagare ska ta dessa brott på allra största allvar och för att varje brottsanmälan ska utredas?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:194 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:194 av Jenny Petersson (M) Sexuellt våld och trakasserier mot barn och unga
Jenny Petersson har frågat mig vad jag konkret avser att göra snarast för att polis och åklagare ska ta dessa brott på allra största allvar och för att varje brottsanmälan ska utredas.
Det är viktigt att rättsväsendet gör sitt yttersta för att utreda anmälda våldtäkter och andra sexualbrott. Genom uppdrag i både Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens regleringsbrev följer regeringen hur myndigheterna arbetar med att utveckla arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott i syfte att öka lagföringen. Polismyndigheten ska vidare i nära samverkan med Åklagarmyndigheten återrapportera ett uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för att förstärka och utveckla förmågan att upptäcka, utreda, förhindra och förebygga sexualbrott mot barn. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2018.
Regeringen bedömer även att Polismyndigheten behöver utöka antalet anställda för att bättre kunna möta de krav som ställs på verksamheten. Regeringen har därför i budgetpropostionen för 2018 föreslagit höjda anslag till myndigheten på sammanlagt 7,1 miljarder kronor de närmaste tre åren.
Polismyndigheten har genomfört en särskild studie av utsattheten för sexuella ofredanden bland ungdomar, vilket också Jenny Petersson lyfter fram i sin fråga. En slutsats som dras i studien är att den här typen av ofredanden till stor del handlar om attityder och normer. Polis och åklagare kan därför inte ensamma komma till rätta med problemet utan hela samhället måste agera mot attityder och beteenden som normaliserar olika former av sexuella ofredanden och övergrepp.
En av utgångspunkterna för regeringens nationella strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10) är att det behöver riktas mer uppmärksamhet mot flickors och unga kvinnors utsatthet för våld, bland annat vad gäller utsatthet för sexuella trakasserier och sexuellt påträngande beteende i skolan, och att det förebyggande arbetet behöver stärkas. Regeringen stödjer bland annat utvecklingen av universellt våldsförbyggande program, som är riktade främst till unga män, och som syftar till att förändra stereotypa könsnormer vilka kopplar samman maskulinitet och våld.
Regeringen kommer innan årets slut att föreslå en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Den nya lagstiftningen kommer att vara tydlig med vad som är ett brott och inte, och det är viktigt att kunskapen om detta når ut. Av den anledningen kommer Brottsoffermyndigheten att få resurser för att genomföra informations- och utbildningsinsatser riktade till elever i skolan.
När det gäller utsatthet i skolmiljön ger forskningen stöd för att ett systematiskt proaktivt arbete med inkludering, likabehandling, delaktighet och inflytande samt en skolmiljö präglad av tillitsfulla relationer minskar riskerna för barns och elevers utsatthet. Det börjar sällan med sexuella övergrepp, hot och våld. Att i skolan på ett tidigt stadium reagera på och motverka grovt språk eller att barns kroppsliga integritet kränks i lek eller fysiska aktiviter är således viktigt. I mars i år överlämnade regeringen ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, till riksdagen (skr. 2016/17:126). En av målsättningarna i programmet är att skolor skapar trygga skolmiljöer och utvecklar sitt förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling.
Stockholm den 8 november 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.