SINK-skatten

Skriftlig fråga 2016/17:1133 av Ewa Thalén Finné (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Finansminister Magdalena Andersson meddelade nyligen att regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet att höja den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) från 20 till 25 procent.

Enligt regeringen ska skattehöjningen träda i kraft den 1 januari 2018, och förslaget är nu ute på remiss. Enligt regeringens uträkningar kommer skatteintäkterna att öka med 370 miljoner kronor årligen från och med 2018.

Personer som bor utomlands, till exempel gränspendlare, kan välja förenklad beskattning och omfattas då av de så kallade SINK-reglerna. För att uppfylla kriterierna ska personerna alltså inte vistas stadigvarande i eller ha en väsentlig anknytning till Sverige. Syftet med SINK är att underlätta för den skattskyldige och förenkla hanteringen för Skatteverket.

Den tidigare alliansregeringen sänkte SINK-skatten från 25 till 20 procent den 1 januari 2014. Denna förändring bedöms inte minst ha bidragit till att locka fler danskar att arbeta på den svenska sidan av Sundet. Antalet danskar som arbetspendlar till Sverige är en förhållandevis liten grupp men ökar stadigt med drygt 100 personer per år. För denna grupp kommer det alltså att löna sig mindre att ta ett arbete i Sverige efter årsskiftet. Om allt fler danskar väljer bort att arbeta i Skåne påverkas både arbetsmarknaden och integrationen i Öresundsregionen negativt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Delar finansministern bedömningen att den höjda SINK-skatten riskerar att få negativa följder på arbetsmarknaden och integrationen i Öresundsregionen och om så är fallet, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra det?