Till innehåll på sidan

Situationen för fria utställare av samtidskonst

Skriftlig fråga 2023/24:285 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-21
Överlämnad
2023-11-22
Anmäld
2023-11-23
Svarsdatum
2023-11-29
Sista svarsdatum
2023-11-29
Besvarad
2023-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Utanför Sunne i Värmland ligger utställningshallen Alma Löv, som visar samtidskonst. Museet är sprunget ur ett konstprojekt och grundat av Marc och Karin Broos. Numera drivs Alma Löv av dottern Stella Broos. I 16 paviljonger visar konstnärer skapade installationer och verk. I år kan det prisas med det Stora Turismpriset för sin insats för att locka turister till Värmland och sprida kulturen i landet. Det är dock en bitterljuv upplevelse för dem, då Alma Löv samtidigt möter samma utmaningar som tidigare då det var tvunget att stänga ned under några år på grund av den mycket ansträngda ekonomiska situationen för bildkonsten.

Redan i januari i år visade en rapport från branschorganisationen Bildkonst Sverige att läget ser illa ut för fria utställare som sysslar med samtidskonst. Alma Löv är bara ett av flera exempel på verksamheter som är hotade.

Bildkonsten är inte lagstadgad i kommunerna, som till exempel biblioteken, och skyddas sällan av de samarbetsavtal mellan regioner och stat som finns för andra konstområden. Konsthallar på landsbygden är särskilt utsatta. Ibland får de stöd från kommunerna, ibland stöd från Kulturrådet. När man ska skära inom en kommun är stödet till bildkonsten ofta lättast att ta bort.

Små fria utställare gör ett oerhört viktigt arbete för att det ska finnas tillgång till samtidskonst i hela landet. I storstäderna kommer viss konst till och med att kunna överleva på rent kommersiella villkor, men i Värmland och andra glesare delar av landet är det omöjligt. I kris är det kulturen som håller samman vårt samhälle. Kulturens betydelse när människor träffas får aldrig underskattas, inte minst i den värld vi i dag lever i.

Jag vill därför fråga kulturminister Parisa Liljestrand:

 

Vad avser ministern att göra för att skapa ekonomiska förutsättningar för samtidskonst i alla delar av landet?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:285 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Ku2023/ 01221 Kulturdepartementet

Svar på fråga 2023/24:285 av Lars Mejern Larsson (S) Situationen för fria utställare av samtidskonst

Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag avser göra för att skapa ekonomiska förutsättningar för samtidskonst i alla delar av landet.

Jag vill inledningsvis tacka för engagemanget för att hela Sverige ska ha ett levande och varierat kulturliv. Jag kan försäkra att regeringen följer kulturområdets utveckling och tillstånd mycket noga.

För att möjliggöra kultur i hela landet lämnar staten årligen ett betydande bidrag till regional och lokal kultur genom kultursamverkansmodellen. Modellen går bl.a. ut på att staten, regionerna och kommunerna gemensamt och i samverkan ska finansiera kultur i alla delar av landet. Även övriga statliga kulturpolitiska insatser ska bidra till att uppnå de nationella kulturpolitiska målen som bl.a. anger att alla ska kunna ta del av kulturlivet.

En särskild utredare har nyligen gjort en översyn av kultursamverkansmodellen och lämnat sitt betänkande till regeringen. Syftet med översynen var att modellen skulle kunna utvecklas så att den i ökad grad kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. Beredningen av utredningens förslag pågår för närvarande i Regeringskansliet.

Med detta sagt är jag medveten om att bildkonstens arrangörer så som konsthallar, gallerier och fria konstarrangörer idag arbetar med små resurser. Regeringen beviljade nyligen därför branschorganisationen Bildkonst Sverige medel för att ta fram ett kunskapsunderlag om bild- och formområdets utveckling och utveckla olika stödjande insatser. Jag ser fram emot att ta del av det arbetet.

Stockholm den 29 november

Parisa Liljestrand

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.