Situationen i Irak

Skriftlig fråga 2015/16:409 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

Den 17 november attackerades en fredlig demonstration i närheten av det irakiska parlamentet i Bagdad. De irakiska säkerhetsstyrkorna slog, sparkade, fängslade och förhörde demonstranter. Av de ca 60 demonstranter som hunnit samlats vid attacken internerades 30 personer under två timmar och tre fördes bort för förhör, enligt Human Rights Watch. Ingen ansvarig har hittills ställts till svars, trots att premiärminister Haider al-Abadi gett order om att frågan måste utredas som en överträdelse mot rätten att delta i en fredlig demonstration. Aktivisterna hade för avsikt att överlämna en skrivelse till det irakiska parlamentet angående korruption. Petitionen Will Parliament Wake Up From Its Nap? uppmanar parlamentet att snarast genomföra en antikorruptionslagstiftning som går i linje med den reform som antogs tidigare i augusti.

I juli började folkliga och fredliga protester att sprida sig över Irak. Grundorsaken var ett starkt folkligt missnöje med landets politiska system, där makt fördelats utifrån etnicitet och religion och där folkets möjligheter att påverka begränsats kraftigt. I spåren av sjunkande oljepris har dessutom många irakier tvingats in i fattigdom. I Bagdad har demonstrationerna samlat upp mot 80 000 personer fredag efter fredag. Men demonstrationer har förekommit i alla delar av Irak som inte kontrolleras av IS/Daish. Demonstrationerna har dominerats av unga, men de har samlat män och kvinnor från alla olika etniska och religiösa grupper i Irak.

Irak befinner sig i en mycket svår och utsatt situation. Efter decennier av våld, auktoritärt styre och interna motsättningar behövs ett nytt ledarskap och reformer som kan leda till försoning och samling. De reformpaket som utlovats går i rätt riktning, men genomförandet verkar dra ut på tiden.

Mot bakgrund av händelserna den 17 november och andra liknande händelser vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska verka för att säkerheten och mötesfriheten garanteras de irakier som fredligt demonstrerar för förändring och reformer?