Situationen i Myanmar

Skriftlig fråga 2021/22:933 av Anders Österberg (S)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

I november 2020 hölls det andra demokratiska valet i Myanmar. Valresultaten, en klar vinst för NLD-partiet, visade tydligt väljarnas önskan om fortsatt demokratisering. Inhemska och internationella valobservatörer godkände valet.

Den 1 februari 2021 störtade militären den civila regeringen i strid med folkets vilja. Ett undantagstillstånd till år 2023 är utlyst. Den enorma folkresningen har militären försökt slå ned med våld. Enligt NLD har 75 av partiets kontor förstörts, över 500 folkvalda och partimedlemmar har arresterats och 13 medlemmar dödats. Situationen för journalister och människorättsförsvarare är akut. FN bedömer att de grova och systematiska människorättskränkningarna kan klassas som brott mot mänskligheten. De humanitära, ekonomiska och människorättsliga följderna är katastrofala.

I november 2021 gästades riksdagen av representanter från den folkstödda demokratiska regeringen i Myanmar, som berättade om omfattningen av militärens övergrepp. På grund av folkresningen saknar militären kontroll över statsapparaten, cirka 70–80 procent av de statsanställda bedöms strejka. Hundratals har även lämnat de väpnade styrkorna i takt med att de militära offensiverna intensifierats.

Rapporter från olika delar av landet har dokumenterat militära attacker mot civila mål, tortyr, sexuellt våld, godtyckliga frihetsberövanden, omfattande förstörelse av privat egendom och religiösa platser. Flera hundra tusen människor har drivits på flykt från hem och mat samtidigt som humanitära aktörer stoppas från att nå behövande. Längs gränsen till Thailand utspelar sig återigen en flyktingkris. På juldagen chockades världen av bilder av mer än 35 kroppar i utbrända fordon. Rädda Barnen bekräftade strax efter att två i deras personal var bland de dödade.

Upptrappningen av våldet strider mot de åtaganden som gjordes vid Aseans toppmöte i april 2021. Militärjuntan har inte heller respekterat övriga punkter i samförståndsavtalet. En förhandlad lösning verkar avlägsen då varken FN:s eller Aseans särskilda sändebud för Myanmar får gehör. Hittills har FN:s säkerhetsråd inte kunnat enas om bindande vapenembargo. I november uppmanade FN.s säkerhetsråd militären till återhållsamhet och att skydda civila. EU har tagit beslut om sanktioner och är öppna för ytterligare steg.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Vad kan Sverige göra mer för att motverka ett pågående folkmord i Myanmar och ge stöd till den demokratiska regeringen?