situationen i östra Sudan

Skriftlig fråga 2001/02:787 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-21
Besvarad
2002-02-27
Anmäld
2002-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 2001/02:787

av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om situationen i östra Sudan

Sverige, EU och FN stöder fredsarbetet i Sudan. Det sker genom den östafrikanska samarbetsorganisationen IGAD (Inter-Governmental Authority on Development). Man har mandat att leda fredsförhandlingarna mellan Sudans regering och den sydsudanesiska rörelsen SPLM/A.

Sverige ger vidare ett omfattande humanitärt bistånd till Sudan. Ofta framställs dock situationen i Sudan som en konflikt mellan det muslimska norr och det kristna syd. Denna bild är dock inte helt korrekt. Även i östra Sudan finns områden som inte kontrolleras av den islamistiska regeringen i Karthoum. Dessa områden kontrolleras av NDA (National Democratic Alliance), vars mål är att upprätta ett demokratiskt Sudan, där man ersätter sharialagarna med respekt för mänskliga rättigheter. Inom NDA återfinns såväl muslimer som kristna. Man har dock kontakter och samarbete med SPLM. Sveriges allmänna inriktning och bistånd är helt inriktat på södra Sudan, medan förhållandena i östra Sudan inte alls finns med i bilden. En ökad uppmärksamhet när det gäller östra Sudan och NDA:s verksamhet skulle stämma väl överens med en politik som syftar till att undvika religionskonflikter och inriktar sig på kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser ministern att göra för att utvecklingen i östra Sudan får ökad politisk uppmärksamhet från Sveriges och EU:s sida?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:787 besvarad av

den 27 februari

Svar på frågorna 2001/02:784 om biståndet till Sudan och 787 om situationen i östra Sudan

Statsrådet Jan O Karlsson

Murad Artin har ställt två frågor till mig och utrikesministern om vad vi avser att göra för att det svenska biståndet även ska nå östra Sudan samt för att utvecklingen i östra Sudan ska få ökad politisk uppmärksamhet från Sveriges och EU:s sida. Murad Artins fråga till utrikesministern har överlämnats till mig, och bägge besvaras i ett sammanhang.

Sverige ger ett omfattande humanitärt bistånd till Sudan. I fjol utbetalades ca 75 miljoner kronor. Det sker mot bakgrund av ett långvarigt krig där civilbefolkningen drabbats hårt. Det humanitära biståndet lämnas genom FN-organisationer samt svenska och internationella enskilda organisationer.

I förra veckan beslutade regeringen att förlänga strategin för humanitärt bistånd till Sudan med ytterligare två år. Strategin vägleder det svenska arbetet och betonar att stödet ska lindra nöd i hela Sudan. Det svenska biståndet går även till östra Sudan framför allt genom Röda korset/Röda halvmånen och FN:s flyktingkommissarie. Säkerhetsproblemen är dock särskilt stora i denna del av landet. Till skillnad från södra Sudan saknas avtal mellan FN, Sudans regering och de rebellrörelser som kontrollerar olika områden, vilket skulle underlätta humanitärt arbete.

Sverige tar upp frågan om humanitärt tillträde och säkerhet för humanitär personal i dialogen med såväl genomförande organisationer, Sudans regering och de grupperingar som kontrollerar de områden till vilka humanitär hjälp måste nå fram.

En diskussion om det humanitära biståndet till Sudan kan inte föras isolerat. Frånvaron av fungerande fredsförhandlingar liksom parternas bristfälliga kompromissvilja har varit en stor besvikelse. I början av år 2002 finns dock en del ljuspunkter. Krigströttheten förefaller vara stor på bägge sidor i konflikten samtidigt som den internationella uppmärksamheten ökar. Det finns vissa förhoppningar om framsteg i fredsprocessen.

I avsikt att stödja en fredlig utveckling, öka respekten för mänskliga rättigheter och uppmuntra en demokratisering, för EU en politisk dialog med Sudan. Denna dialog handlar om situationen i hela Sudan och inbegriper även den politiska oppositionen, inklusive National Democratic Alliance, NDA.

Det finns anledning att fortsatt lyfta fram problematiken kring östra Sudan i såväl det humanitära arbetet som i den politiska dialogen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.