Situationen i Uganda

Skriftlig fråga 2019/20:270 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-24
Överlämnad
2019-10-25
Anmäld
2019-11-05
Svarsdatum
2019-11-06
Sista svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Situationen i Uganda hårdnar när det gäller synen på och lagstiftningen mot homosexuella. Det finns förslag på dödsstraff för homosexualitet.

Det stöd som i dag ges till Uganda är riktat till civilsamhället och inte till den ugandiska staten, vilket jag anser är bra. Dock ser vi som sagt att situationen hårdnar.

Jag vill därför fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att bidra till en förändrad situation i Uganda så att homosexuella i landet ska ha sina demokratiska och mänskliga rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:270 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:270 av Martina Johansson (C)
Situationen i Uganda

Martina Johansson har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att bidra till en förändrad situation i Uganda så att homosexuella i landet ska ha sina demokratiska och mänskliga rättigheter.

Situationen för hbtq-personer är mycket svår i Uganda. Stigmatiseringen är betydande inom både familjen och i samhället i övrigt. I Utrikesdepartementets senaste rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Uganda belyser vi situationen ingående. En ny uppdaterad rapport kommer att publiceras i december i år.

Ugandas lagstiftning är idag mycket restriktiv. Strafflagstiftningen förbjuder samkönade sexuella handlingar och högsta straff är livstids fängelse. Det finns dock inga uppgifter om att någon blivit dömd enligt lagen.

Frågan om ytterligare skärpta straff har på nytt aktualiserats i och med uppgifter om ett nytt lagförslag. Vi noterar att ugandiska regeringsföreträdare – inklusive presidentens kontor – tydligt har förklarat att man inte har några planer på att lägga fram ett nytt förslag i parlamentet samt betonat att grundlagen garanterar skydd för alla ugandiska medborgare, även minoriteter.

Situationen är trots det oroande. Vi har bl.a. tagit emot rapporter om ökat våld riktat mot hbtq-personer, vilket givetvis är oacceptabelt.

Sverige har en mycket tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-personer. Vi har en återkommande dialog med ugandiska regeringsföreträdare, både bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet om detta.

Vår utlandsmyndighet har också en nära och löpande dialog med det civila samhället i Uganda. Utrikesministern har haft telefonsamtal med framträdande representanter för det ugandiska civilsamhället och uttryckt Sveriges starka stöd för hbtq-företrädare. Det är särskilt viktigt att vi tar hänsyn till ugandiska hbtq-organisationers syn på situationen och hur omvärlden bäst kan agera och stödja dem.

Utvecklingssamarbetet är ett viktigt verktyg i det samlade svenska engagemanget för hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter i utrikespolitiken. I Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet i Uganda 2018–2023, där mänskliga rättigheter är en central del, anges särskilt att situationen för diskriminerade och utsatta, såsom hbtq-personer, ska beaktas i verksamheten. Sverige bedriver inget stat-till-stat utvecklingssamarbete med Uganda utan biståndet kanaliseras i huvudsak via FN och civilsamhällesorganisationer.

Sverige är en stark röst internationellt för hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter och har i FN:s råd för mänskliga rättigheter bl.a. aktivt stöttat etablerandet av en oberoende expert mot diskriminering och våld mot personer till följd av sexuell läggning eller könsidentitet. Sverige blev därtill i september medlemmar i samarbetsplattformen ”LGBTI Core Group” där både stater, FN, EU och civila samhället deltar. Det möjliggör för oss att tillsammans med likasinnade trycka på för förändring och för en förbättrad situation för hbtq-personer världen över.

Stockholm den 6 november 2019

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.