Situationen på Västbanken

Skriftlig fråga 2021/22:909 av Tina Acketoft (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-26
Överlämnad
2022-01-26
Anmäld
2022-01-27
Svarsdatum
2022-02-02
Sista svarsdatum
2022-02-02
Besvarad
2022-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Under julhelgen nåddes vi ännu en gång av nyheter om eskaleringar i våldet mellan israeler och palestinier vid israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark, denna gång vid den nya bosättningen Beta på den ockuperade Västbanken. Sedan maj 2021 har åtta palestinier dödats av bosättare och militär bara vid denna bosättning, men också israeliska aktivister utgör mål för våldet. Israels regering har en rätt och skyldighet att skydda civila från våld, men ockupationen medför fortsatt våld och konflikt med hundratals dödade och svårt skadade, varav den absolut största andelen består av palestinier, unga som gamla, män som kvinnor. En oroväckande trend är Israels användande av skarp ammunition mot demonstrationer – även i situationer där liv inte hotas – och de israeliska människorättsorganisationerna Peace Now och B'Tselem konstaterar ett kraftigt ökat bosättarvåld och en ökad samverkan mellan militär och bosättare.

Vi ser en kraftigt expanderande bosättarpolitik i östra Jerusalem där regeringen genomför bosättningar som EU tidigare markerat som röda linjer. Dessa bosättningar kommer att klyva Västbanken i två delar och isolera Jerusalem från övriga Västbanken, samtidigt som FN:s säkerhetsråds resolution 2334 fyllt fem år. I resolutionen sägs att bosättningar är a flagrant violation under international law och att alla bosättaraktiviteter måste immediately and completely cease. När resolutionen antogs fanns det 400 000 bosättare på Västbanken och 218 000 i östra Jerusalem. I dag finns det 475 000 på Västbanken och 230 000 i östra Jerusalem. Ibland höjs röster för bojkott av israeliska varor, särskilt från bosättningsområden. Regeringens ståndpunkt är att restriktioner på handelsområdet inte är en lämplig väg för att lösa konflikten då man värnar om en god relation till såväl Israel som Palestina och arbetar för ett ökat utbyte inom en rad områden, inklusive handel, med båda länderna. Med det kommer ett tungt ansvar att axla.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad avser ministern att göra för att staten Israel ska leva upp till våra antagna avtal och regler för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:909 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/01175 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:909 av Tina Acketoft (L)
Situationen på Västbanken

Tina Acketoft har frågat mig vad jag avser att göra för att staten Israel ska leva upp till våra antagna avtal och regler för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Jag kan hänvisa till mina svar på fråga 2021/22:323 och interpellation 2020/21:730 som berör samma frågeställning.

Sverige och EU är tydlig i sin kritik mot Israels bosättningsbyggande som strider mot folkrätten och underminerar möjligheterna till en tvåstatslösning. Vi kommer att fortsätta att ta upp dessa frågor i dialogen med Israel.

Stockholm den 2 februari 2022

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.