Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Självmord bland unga med aktivitetsersättning

Skriftlig fråga 2012/13:526 av Bråkenhielm, Catharina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-05-17
Anmäld
2013-05-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2013-05-29
Besvarad
2013-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga

2012/13:526 Självmord bland unga med aktivitetsersättning

av Catharina Bråkenhielm (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Självmord och självmordsförsök ökar bland unga med aktivitetsersättning. Det framgår av en rapport som lämnas till Socialförsäkringsutredningen. Mellan 1995 och 2010 mer än fördubblades antalet unga med aktivitetsersättning, tidigare förtidspension, från 5 000 till 12 000. Samtidigt ökade antalet allvarliga självmordsförsök från 115 till 460. De fullbordade självmorden i gruppen ökade från 10 till 45. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har en övervägande del av unga med aktivitetsersättning någon form av psykiska besvär, exempelvis depressioner, neurotiska syndrom, utvecklingsstörningar eller hyperaktivitetsstörningar som damp eller adhd. 76 procent av nya mottagare av förtidspension hade någon form av psykisk sjukdom eller psykiskt syndrom 2011.

Även andelen som försökte att ta sitt liv bland unga utan aktivitetsersättning ökade, från 0,44 procent i 1995-gruppen till 0,87 procent i 2005-gruppen under testperioden, men för personer med aktivitetsersättning ökade andelen från 2,21 till 3,81 procent. I rapporten konstateras att det behövs bättre rutiner och verktyg för att följa de unga som beviljats aktivitetsersättning.

Mot bakgrund av den allvarliga situation som beskrivs i rapporten vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att förbättra livssituationen för unga med aktivitetsersättning?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:526 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson

den 29 maj

Svar på fråga

2012/13:526 Självmord bland unga med aktivitetsersättning

Statsrådet Ulf Kristersson

Catharina Bråkenhielm har frågat socialministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra livssituationen för unga med aktivitetsersättning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Psykisk ohälsa är en av vår tids stora välfärdsutmaningar och unga människor är särskilt utsatta. För att personer med psykiska sjukdomar ska få adekvat stöd och hjälp behövs breda lösningar kopplat till flera olika områden, bland annat socialförsäkring, hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsmarknad.

Genom handlingsplanen PRIO Psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa tydliggör vi från regeringens sida målinriktning och insatsområden för psykisk ohälsa. Syftet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk ohälsa. Bland annat ser vi ett behov av att kraftsamla kring målgruppen barn och unga. Aktuella insatser som vidtas syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att stödja och stimulera huvudmän och andra aktörer att ta sin del i ansvaret att vidareutveckla vård- och omsorgsinsatser som riktar sig till målgruppen. Till viktiga insatsområden hör meningsfulla och rehabiliterande insatser.

När det gäller aktivitetsersättning behöver Sverige fortsätta att varsamt reformera denna ersättning. De första stegen togs i 2013 års budget, med insatser som syftar till att minska risken att behöva ersättningen och öka chansen att kunna lämna den. Det handlar bland annat om att utöka möjligheten att ha ersättningen ”vilande” medan man provar att arbeta eller studera. Ytterligare en viktig pusselbit tillförs när studiehjälpsutredningen i juni 2013 lämnar sitt betänkande. I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om hur studiehjälpen kan effektiviseras, moderniseras och renodlas och hur den grupp som i dag studerar med aktivitetsersättning i stället ska kunna få ersättning från studiestödssystemet. Detta för att minska sannolikheten att unga människor med förlängd skolgång kvarstår i aktivitetsersättningen och hamnar i ett längre utanförskap, med alla dess risker för hälsa och välbefinnande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.