Skärpningar av reglerna gällande ungdomsbrottslighet
Skriftlig fråga 2019/20:1990 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-19
- Överlämnad
- 2020-08-20
- Anmäld
- 2020-08-27
- Svarsdatum
- 2020-09-03
- Sista svarsdatum
- 2020-09-03
- Besvarad
- 2020-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Danmark pågår en rättegång om ett dubbelmord i Herlev. Just nu diskuteras tänkbara straff för de två ungdomar som står åtalade och var 17 år då morden ägde rum. I svenska medier kan vi läsa beskrivningar om skillnaderna mellan det svenska och det danska rättssystemet.
Sveriges inställning till ungdomar som begår brott är inte samma som i Danmark. Det kan uppfattas som att ungdomar i Sverige kan fortsätta leva en normal tillvaro trots utförande av kriminella handlingar.
Sedan mycket lång tid har kriminella skapat sig handlingsutrymme genom att använda ungdomar för att undvika straff. Det har gjort att de fått kontroll över samhällets skyddssystem på ett skrämmande sätt.
De ungdomsrabatter som praktiseras i Sverige finns inte i Danmark, och i grannlandet finns betydligt tuffare häktnings- och rättegångsregler för ungdomar.
I Danmark finns också strängare straff för dödsskjutningar när de sker på öppen gata och om det finns kopplingar till gängkriminalitet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att föreslå skärpningar av reglerna gällande ungdomsbrottslighet, till exempel påföljder, straffrabatter eller häktningstider?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1990 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/
02929
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1990 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Skärpningar av reglerna gällande ungdomsbrottslighet
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att föreslå skärpningar av reglerna gällande ungdomsbrottslighet, till exempel påföljder, straffrabatter eller häktningstider.
Brottslighet bland barn och unga måste bemötas med samhällets fulla kraft. Det krävs insatser på bred front för att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Vid grova brott måste samhället också kunna reagera kraftfullt och en kriminell livsstil kunna avbrytas i tid.
När det gäller rättssystemen i Sverige och Danmark finns det både likheter och skillnader. Det finns mycket att lära från våra nordiska grannländer och därför pågår sedan länge ett samarbete mellan länderna.
I både Sverige och Danmark kan man dömas till strängare straff om brottet utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form. I den proposition om förslag på ytterligare straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor som nyligen överlämnats till riksdagen är den omständigheten att innehavet skett i en kriminell miljö ett kriterium som kan leda till hårdare straff än annars.
Dessutom har en särskild utredare i början av sommaren fått i uppdrag att bl.a. lämna förslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. I direktiven nämns uttryckligen att utredaren ska titta på bl.a. det danska regelverket.
Samtidigt så finns det områden där Sverige har hårdare regler än Danmark. Domar om livstids fängelse är t.ex. avsevärt vanligare i Sverige än i Danmark. Dessutom förekommer halvtidsfrigivning i Danmark. Svensk och dansk polis arbetar allt närmare varandra, bl.a. för att utöka informationsutbytet i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Rättsväsendet i Sverige har genomgått en omfattande utveckling de senaste åren. Polisen har fått kraftigt ökade resurser och enligt Polismyndighetens halvårsstatistik 2020 finns det nu fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Kriminalvården har byggts ut, straffen har skärpts för våldsbrott och vapenbrott och polisens kamerabevakning har ökat.
Och utvecklingen fortsätter. Efter klartecken från Datainspektionen har Polismyndigheten t.ex. nu möjlighet att använda AI och biometrisk ansiktsigenkänning vid granskning av bl.a. övervakningsbilder i utredningsmaterial.
I Sverige skärps påföljderna för ungdomar som begår brott. En ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning, införs vid årsskiftet. Den som döms till ungdomsövervakning ska få s.k. helghemarrest, dvs. ett förbud att lämna hemmet under helgkvällar och helgnätter. I vissa fall kan det i stället bli fråga om t.ex. ett förbud att vistas på en viss plats eller inom ett visst område. Förbudet ska övervakas med fotboja. Dessutom kan påföljden innehålla föreskrifter om bl.a. missbruksbehandling.
Nyligen har också remitterats ett förslag om slopad ungdomsrabatt för
18–20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse. Det handlar t.ex. om rån, grov misshandel och grov utpressning. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det dömas till längre och fler fängelsestraff.
När det gäller häktningstider beslutade regeringen i mars en proposition med förslag som syftar till en effektivare och mer rättssäker hantering av häktningar och att Sverige fullt ut ska kunna uppfylla sina konventionsåtaganden enligt bland annat barnkonventionen. Förslagen har utformats med utgångspunkten att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brott inte får försämras och därför föreslås en möjlighet att överskrida de föreslagna tidsgränserna för häktning t.ex. när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet.
Dessutom utreds också regler som innebär en utökad presumtion för häktning för brott som begås inom ramen för kriminella nätverk. Likaså utreds förslag som förbättrar polisens möjligheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Regeringen har alltså vidtagit ett stort antal åtgärder som riktas mot unga lagöverträdare och mot kriminella nätverk, och många fler är på gång. Det arbetet kommer att fortsätta.
Stockholm den 3 september 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.