Skatt på bankbonus
Skriftlig fråga 2009/10:398 av Engström, Marie (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-01-13
- Anmäld
- 2010-01-18
- Besvarad
- 2010-01-20
- Svar anmält
- 2010-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Fråga
2009/10:398 Skatt på bankbonus
av Marie Engström (v)
till finansminister Anders Borg (m)
I finanskrisens spår har stark kritik riktats mot bankernas generösa bonussystem. Bland annat har finansministern sagt att bonuskulturen måste få ett slut.
Storbritannien har nyligen infört skatt på bankbonusar, Frankrike lägger ett förslag i parlamentet i januari. Skatten är på 50 procent på bonusbelopp som överstiger motsvarande ca 290 000 kronor. President Sarkozy har efterlyst att fler länder ansluter sig. Om fler omfattas blir naturligtvis effekten bättre.
Mot bakgrund av att Storbritannien och Frankrike inför skatt på bankbonusar vill jag fråga finansministern vilka eventuella skatteåtgärder han är beredd att vidta för att begränsa bankbonusar.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:398 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2009/10:398 Skatt på bankbonus
Finansminister Anders Borg
Marie Engström har frågat mig vilka eventuella skatteåtgärder som jag är beredd att vidta för att begränsa bankbonusar.
Den globala finanskrisen har medfört att frågan om bonussystems inverkan på finansiellt risktagande har kommit i blickfånget, liksom sådana systems betydelse för den finansiella stabiliteten. Mot denna bakgrund har vissa åtgärder redan vidtagits vad avser hantering av bonusar i finanssektorn som påverkar risktagandet och den finansiella stabiliteten. På EU-nivå har rådet under det svenska ordförandeskapet enats om regler som syftar till att hindra ersättningssystem som skapar oacceptabla risknivåer i kreditinstituten. Vidare har Finansinspektionen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i bland annat kreditinstitut. När det gäller att mer generellt säkerställa behovet av finansiell stabilitet har regeringen inrättat en stabilitetsfond för att kreditinstituten själva ska betala de samhällsekonomiska kostnaderna för sitt risktagande. Detta är viktigt både i syfte att värna om skattebetalarnas intressen och att långsiktigt stärka stabiliteten. I samband med att stabilitetsavgiften infördes aviserade regeringen att man skulle återkomma med förslag om en riskdifferentierad stabilitetsavgift inför 2011.
Jag anser att företag inom den finansiella sektorn som direkt eller indirekt varit föremål för, och därmed dragit nytta av statliga stödåtgärder under finanskrisen måste ta sitt samhällsansvar. Detta innebär bland annat att ha en ersättningspolicy som inte uppmuntrar till ett osunt riskfyllt beteende som kan hota den finansiella stabiliteten och få återverkningar på den reala ekonomin. De uppgifter som nu framkommer om planerade bonusar inom sektorn är anmärkningsvärda. Jag följer frågan mycket noga, men är i dagsläget inte beredd att ta ställning till om det är nödvändigt med ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.