Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skatteutjämningen

Skriftlig fråga 2004/05:1577 av Westman, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-04
Anmäld
2005-05-09
Besvarad
2005-05-11
Svar anmält
2005-05-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 maj

Fråga 2004/05:1577

 av Henrik Westman (m) till finansminister Pär Nuder om skatteutjämningen

Som en följd av Socialdemokraternas beslut om skatteutjämningssystem har fler kommuner i Stockholms län tvingats höja skatten. Stockholms läns landstings underfinansierade ekonomi beror delvis på att man tvingas betala flera miljarder till andra landsting. Trots skattehöjningarna så tvingas kommunerna i länet ändå spara in på verksamheterna. Pengar som annars kunde ha gått till att satsa på skolan, äldreomsorgen och sjukvården går nu till att finansiera andra verksamheter i andra delar av landet. Levnadskostnaderna för hushållen ser olika ut beroende på var i landet man bor. Hushålls- och boendekostnaderna är mycket högre i Stockholm än i många andra delar av landet. Detta tar skatteutjämningssystemet inte hänsyn till.

Tidigare undersökningar har visat att ett typhushåll i Stockholm med höga inkomster har mindre pengar kvar när alla nödvändiga räkningar är betalda som samma typhushåll med låga inkomster i en annan del av landet. För låg- och medelinkomsttagare i Stockholm är därför skattetrycket tillsammans med livsnödvändiga kostnader ett mycket stort ekonomiskt problem. Det är omöjligt att motivera varför en låginkomsttagare i Stockholmsområdet ska betala tusentals kronor i skatt direkt till höginkomsttagare i till exempel Malmö eller Göteborg. Levnadsstandarden för många stockholmare kan anses vara lägre än för hushållen i andra delar av landet.

Vad avser finansministern att vidtaga för åtgärder för att inte låg- och medelinkomsttagare i Stockholms läns kommuner ska missgynnas av skatteutjämningssystemet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1577 besvarad av

den 11 maj

Svar på fråga 2004/05:1577 om skatteutjämningen

Statsrådet Sven-Erik Österberg

Henrik Westman har frågat finansminister Pär Nuder vad han avser att vidtaga för åtgärder för att inte låg- och medelinkomsttagare i Stockholms läns kommuner ska missgynnas av skatteutjämningssystemet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Som alla vet genomfördes stora förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid senaste årsskiftet. Målet med utjämningen är dock oförändrat jämfört med tidigare, nämligen att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att ge sina invånare service. Genom att det generella statsbidraget och vissa andra riktade bidrag avvecklats och i stället används för en i huvudsak statligt finansierad inkomstutjämning reducerades de avgifter som flertalet kommuner och landstinget i Stockholms län tidigare betalade betydligt. Dessa avgifter har reducerats från ca 17,5 miljarder kronor 2004 till ca 5,5 miljarder kronor 2005. Antalet kommuner som betalar avgifter i den nya inkomstutjämningen har reducerats från 54 till 13. I Stockholm län var det fler kommuner som fick en förbättring än en försämring genom förändringarna i systemet och tar man hänsyn till de fasta införandetillägg som ändå skulle ha upphört från 2005 har såväl kommunerna i länet sammantaget som landstinget fått en förbättring.

Jag är medveten om att levnadskostnaderna är högre i Stockholmsområdet än i övriga delar av landet. Utjämningssystemet ska dock endast beakta kommunernas och landstingens kostnader och inte hushållens.

En särskild utredare har nyligen tillsatts för att löpande följa upp utjämningssystemet. I uppdraget ingår även att närmare analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Någon ytterligare åtgärder avser jag inte att vidta, utan avvaktar resultatet av utredarens arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.