skolämnet musik och musiklärarna
Skriftlig fråga 2003/04:1032 av Patriksson, Runar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-04-02
- Anmäld
- 2004-04-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-04-16
- Svar anmält
- 2004-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 april
Fråga 2003/04:1032
av Runar Patriksson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om skolämnet musik och musiklärarnaSkolämnet musik är viktigare än många kanske anar. Det har naturligtvis ett stort egenvärde att eleverna får utöva musik, lära sig om musik och får tillfälle att avnjuta den som tränade lyssnare. Men musiken är viktig också för förståelsen av andra ämnen. Forskning har visat att goda kunskaper i musik gör det lättare att förstå matematiska principer.
Det gör mig därför mycket oroad att 40 % av musiklärarna, enligt Lärarförbundet, nu saknar rätt utbildning. Ansökningarna till musiklärarutbildningarna på musikhögskolorna har minskat med 700 personer, eller 25 %, de senaste fem åren. Från musikhögskolorna rapporteras det att man tvingas ta in studenter som fått underkänt i ett eller flera av ansökningsproven.
Avhopp är som bekant vanliga i alla läraryrken, men musiklärarna stannar i sitt yrke i ännu lägre grad än andra lärare. Många musiklärare lämnar yrket mitt i livet. I hela Malmö finns det i dag inte en enda musiklärare äldre än 49 år! En orsak kan vara att många musiklärare känner att de har en låg status på skolan, att det i vissa fall inte finns en ordentlig musiksal och att elevgrupperna är för stora.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsministern vilka åtgärder han ämnar vidta för att eleverna ska få välutbildade musiklärare så att läroplanen och kursplanen kan följas.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1032 besvarad av
Svar på fråga 2003/04:1032 om skolämnet musik och musiklärarna
Utbildningsminister Thomas Östros
Runar Patriksson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skolans elever ska få välutbildade musiklärare så att läroplanen och kursplanen kan följas.
Musik är ett ämne som har stor betydelse för elevernas personliga utveckling och för lärandet i skolan. Musik påverkar eleven på flera olika medvetandenivåer samtidigt och utgör ett viktigt redskap för lärande. I dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild, till nya uttrycksformer som speglar och påverkar barns och ungdomars livssyn. Musik fungerar också som ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Självklart måste skolan leva upp till både läroplanens och kursplanens mål i ämnet musik såväl som i andra ämnen. Att en stor del av lärarna i musik saknar fullständig utbildning är oroande.
Åtgärder för att trygga lärarförsörjningen handlar dels om att dimensionera och rekrytera till lärarutbildningen och att se till att de studerande fullföljer sin utbildning, dels om att på olika sätt stimulera intresset för läraryrket genom att i skolan skapa och visa på goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för lärare.
Regeringen har ett övergripande ansvar för dimensioneringen av utbildningen av lärare för skolans behov och har för perioden 2001@2004 fastställt mål för det lägsta antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare respektive senare år för de universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning. För dessa inriktningar har regeringen också angivit ett planerat lägsta antal examina för perioden 2005@2008. Inom ramen för dessa mål har lärosätena ett ansvar för att utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan.
När det gäller studenternas intresse för en viss utbildning är antalet sökande personer mer relevant än antalet ansökningar, då de sökande ofta samtidigt söker till flera lärosäten eller till olika utbildningsalternativ. Antalet sökande till lärarprogrammens musikinriktningar har ökat från 846 sökande 2003 till 890 sökande 2004.
Men än viktigare ur ett lärarförsörjningsperspektiv är att antalet studenter som antagits till lärarprogrammens musikinriktningar har ökat kraftigt under senare år. Av de sökande 2003 erbjöds 382 personer plats och av dessa tackade 331 ja. Med den erfarenhetsmässigt höga genomströmning som denna utbildning har bör antalet lärare med musikinriktning som examineras framöver bli avsevärt högre än under 1990-talets senare del. Då låg examinationen i spannet 124@162 examinerade per år.
För utbildningen av musiklärare gäller, förutom den allmänna behörigheten som är gemensam för all högskoleutbildning, de särskilda behörighetskrav som gäller för lärarprogrammen samt för respektive kurs. Bland annat för att öka möjligheten för lärarstudenter att välja musik har regeringen under senare år höjt taket för den totala ersättning som kan utgå inom utbildningsområdet musik.
I dag är lärare eftersökta på svensk arbetsmarknad. Det är långt ifrån bara skolan som efterfrågar personer med pedagogisk utbildning. Inte minst lärare i musik har många alternativ på arbetsmarknaden i vårt samhälle, där musiken har en framträdande plats.
Intresset för att söka sig till och stanna kvar i ett yrke är i hög grad förbundet med löne- och anställningsvillkoren. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar. Kommunerna som arbetsgivare måste erbjuda en god arbetsmiljö och en arbetssituation med utvecklingsmöjligheter. Musiklärarna måste ingå i skolans arbetslag och delta i skolans utvecklingsarbete av olika slag. Skolan, som är en av landets största arbetsplatser, har ett brett arbetsfält och bör kunna erbjuda goda möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling.
Skolverkets utbildningsinspektion har i uppgift att klargöra om och hur väl en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen, skolformsförordningarna och de nationella styrdokumenten.
Utbildningsinspektionen följer bland annat upp den pedagogiska verksamheten såsom undervisning och arbetsformer samt resurser i form av personal och dennas kompetens och behörighet, kompetensutveckling samt läromedel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.