Skolgång för nyanlända
Skriftlig fråga 2015/16:33 av Erik Bengtzboe (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-24
- Överlämnad
- 2015-09-24
- Anmäld
- 2015-09-25
- Svarsdatum
- 2015-09-30
- Sista svarsdatum
- 2015-09-30
- Besvarad
- 2015-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
De senaste årens oroligheter i främst Syrien och Irak har nu lett fram till en fullständig humanitär katastrof. Med förhoppning om ett bättre liv, eller med den enkla önskan om att försöka värna sitt och sin familjs liv, flyr nu allt fler människor till Europa och Sverige. Att vi kan erbjuda människor på flykt en fristad, eller människor med drömmar om ett bättre liv en chans att bygga det, är inte bara viktigt utan även rätt.
Snabba migrationsrörelser gör att flexibiliteten hos Sveriges kommuner sätts på prov och att arbetsbelastningen ökar. Att regeringen har aviserat en höjning av stödet till kommunerna för skolgång för nyanlända är därför välkommet, men det är inte givet att det är tillräckligt.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka ytterligare åtgärder anser utbildningsministern och regeringen vara nödvändiga för att i samråd med Sveriges kommuner säkerställa en god skolgång för nyanlända?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:33 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/04593/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:33 av Erik Bengtzboe (M) Skolgång för nyanlända
Erik Bengtzboe har frågat mig vilka ytterligare åtgärder, utöver höjningen av schablonersättningen med 50 procent för nyanlända barns skolgång, som jag och regeringen anser vara nödvändiga för att i samråd med Sveriges kommuner säkerställa en god skolgång för nyanlända.
Jag instämmer i Erik Bengtzboes åsikt att det är viktigt att vi kan erbjuda människor på flykt den fristad som de har rätt till. För att ge kommunerna förutsättningar att fullgöra sin uppgift att ge nyanlända barn en utbildning av hög kvalitet har regeringen redan i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) avsatt 300 miljoner kronor till satsningen Samverkan för bästa skola 2015 och i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslås att satsningen ska omfatta 600 miljoner kronor från och med 2016.
Satsningen på Samverkan för bästa skola inkluderar bl.a. uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att höja studieresultaten för nyan-lända elever och elever med annat modersmål än svenska. Satsningen ska även erbjuda stöd till huvudmännen i deras arbete med den obligatoriska kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper som införs den 1 januari 2016, när de lagändringar som riksdagen beslutade i april i år genom att anta förslagen i proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång träder i kraft. Dessa lagändringar innebär också att en definition av nyanländ ska införas i skollagen, att den obligatoriska kartläggningen av en nyanländ elevs kunskaper ska genomföras inom två månader och att en nyanländ elev delvis ska kunna undervisas i föreberedelseklass. Undervisning i förberedelseklass får inte överstiga två år och så fort en nyanländ bedöms ha tillräckliga kunskaper så ska förflyttning ske till ordinarie undervisning i det aktuella ämnet.
Skolverkets uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever innebär att Skolverket ska genomföra sys-tematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt ta emot nyanlända barn och ungdomar och kunna erbjuda en utbildning av hög och likvärdig kvalitet (2015/3356/S). Målet är att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa barn och ungdomar. Uppdraget syftar till att förbättra utbildningen för nyanlända elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Jag avser att noga följa Skolverkets arbete, liksom den nationella och kommunala utvecklingen av mottagandet av nyanlända barn och elever.
Regeringen är utöver detta även angelägen om att ta till vara nyanlända personer med yrkesbakgrund som lärare och att göra det möjligt för dem som vill att så snabbt som möjligt börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan de kan undervisa i de ämnen de är utbildade för kan en möjlighet för många av de nyanlända lärarna vara att börja arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Det skulle bidra till att säkerställa att de nyanlända eleverna inte tappar i sin kunskapsutveckling.
Sedan den 1 juli i år är det även möjligt för skolhuvudmän att under vissa förutsättningar kunna bedriva fjärrundervisning, vilket är viktigt för att kunna erbjuda bättre tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning till bland annat nyanlända elever.
Inom ramen för Lärarlyftet II höjs ersättningen till skolans huvudmän för utbildning av lärare i ämnet svenska som andraspråk. Genom denna insats är det regeringens avsikt att öka andelen behöriga lärare i ämnet och samtidigt höja kvaliteten i undervisningen, vilket kommer att underlätta introduktionen av nyanlända elever i skolan.
Regeringen har därtill tagit initiativ till ett antal generella satsningar som är särskilt viktiga för dem som har det svårast i skolan som till exempel nyanlända elever. Det är till exempel insatser för fler speciallärare, matematik- och läslyftet och lönesatsningar på skolor med svårare förutsättningar.
Stockholm den 30 september 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.