Skolinspektionens rapport om skolor i Borås
Skriftlig fråga 2016/17:697 av Maria Stockhaus (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-20
- Överlämnad
- 2017-01-23
- Anmäld
- 2017-01-24
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
I Skolinspektionens rapport om skolorna i Borås stad framkommer en mycket oroväckande och ytterst bisarr observation. I rapporten återfinns följande citat: visar också att flera elever som fått betyg i ämnet svenska som andraspråk inte får undervisning i ämnet. Samma brist konstaterades även vid Skolinspektionens tillsyn år 2012. Vidare bedömer Skolinspektionen att det på vissa skolor helt saknas ett systematiskt kvalitetsarbete och att det inte heller funnits något under de två senaste läsåren. Detta gör det givetvis oerhört svårt för elever med stödbehov att nå målen.
Att misskötsel mörkas och inte tas om hand är tyvärr en verklighet som vi känner igen från flera skolor och kommuner runt om i landet, inte minst i det socialdemokratiskt styrda Göteborg. Det är att utsätta våra elever för en dålig skola, därför behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor som gör det omöjligt för skolor, förvaltningar och politiker att inte ta sitt ansvar.
Frågan är varför ministern och regeringen säger nej till nolltolerans mot dåliga skolor.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att motverka att liknande missförhållanden som Skolinspektionen blottlagt i Borås uppkommer på fler platser i landet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:697 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/00246/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:697 av Maria Stockhaus (M) Skolinspektionens rapport om skolor i Borås
Maria Stockhaus har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att motverka att liknande missförhållanden som Skolinspektionen blottlagt i Borås uppkommer på fler platser i landet.
Utifrån Statens skolinspektions beslut lyfter Maria Stockhaus fram att elever har fått betyg i ämnet svenska som andraspråk trots att de inte får undervisning i ämnet och att det vid vissa skolor helt saknas ett systematiskt kvalitetsarbete. Jag har härutöver noterat att flera skolor i Borås kommun uppvisar brister i arbetet med elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Liksom Maria Stockhaus ser jag allvarligt på dessa brister. Det är bl.a. av dessa skäl som Statens skolinspektions uppdrag är centralt och viktigt.
I de fall då bristerna allvarligt försvårar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen ska Statens skolinspektion förena ett föreläggande med vite. I ett flertal av de beslut som rör olika skolor i Borås kommun är bristerna så pass allvarliga att Statens skolinspektion därför har gjort det. Borås kommun ska liksom alla andra skolhuvudmän rätta sig efter de beslut som Statens skolinspektion fattar och följa gällande lagstiftning. Därför avser Statens skolinspektion att följa upp om Borås kommun vidtar sådana åtgärder som krävs för att komma till rätta med bristerna i de olika skolorna. Om så inte sker kan Statens skolinspektion ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet.
Precis som Maria Stockhaus lyfter fram är ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete viktigt för skolorna. Forskning visar att framgångsrika skolor präglas av ett ständigt skolförbättrande arbete. Ett väl fungerande kvalitetsarbete ger därmed eleverna bättre förutsättningar att utvecklas genom en god utbildning i en stimulerande och trygg miljö. Det är av denna anledning som Statens skolinspektion lägger kraft på att granska skolornas systematiska kvalitetsarbete i den regelbundna tillsynen.
För att skapa en mer jämlik skola och höjda kunskapsresultat måste staten kunna arbeta med och ge stöd till huvudmän i skolutvecklingsuppdraget. Statens skolverk har därför fått i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar. Uppdraget går under namnet ”Samverkan för bästa skola”. Statens skolinspektion skickar ett underlag till Statens skolverk med förslag på vilka skolor som bäst uppfyller kriterierna för att delta i satsningen. Därefter gör Statens skolverk ett urval av skolor och huvudmän. Göteborgs kommun, som Maria Stockhaus nämner deltar i Samverkan för bästa skola med tio grundskolor och en gymnasieskola.
Regeringen har härutöver gett Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Dessa ska rikta sig till huvudmän och skolor och bestå bl.a. av generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i deras arbete med elever i behov av stöd i form av t.ex. extra anpassningar eller särskilt stöd.
Regeringens ambition är höjda kunskapsresultat och en mer jämlik skola. Som vi sett i bl.a. Borås kommun är det i dag alldeles för stor skillnad mellan skolor. Därför genomför regeringen även en rad andra satsningar med syftet att skapa bättre förutsättningar för huvudmännen att kunna ta sitt ansvar. Regeringen har bl.a. satsat på stärkt fortbildning, bättre möjligheter till utveckling i skolor med störst utmaningar samt fler anställda i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre. Vidare sker det en rad satsningar för att öka tillgången till specialpedagogisk kompetens genom bland annat fler platser till speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, en breddning av Lärarlyftet II så att speciallärarutbildning med även andra specialiseringar än utvecklingsstörning omfattas samt förbättrade villkor för de som söker. Dessa satsningar har bidragit till att antalet sökande skjutit i höjden och fler har antagits till dessa utbildningar. För att möta det stora behovet av behöriga lärare har regeringen även beslutat om en ny statsbidragsförordning som ska ge lärare minst 80 procent av lönen vid fortbildning som ger kunskaper inom svenska som andraspråk eller behörighet att undervisa i ämnet eller i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).
Alla skolor ska vara bra skolor, där ingen elev hålls tillbaka eller lämnas efter. Skolväsendet har därför till uppgift att utjämna skillnader och ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå sin fulla potential. En jämlik kunskapsskola kommer att vara prioriterat i regeringens fortsatta arbete med skolan.
Stockholm den 1 februari 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.