Skolket i grundskolan
Skriftlig fråga 2009/10:779 av Wittgren-Ahl, Siw (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-05
- Anmäld
- 2010-05-05
- Besvarad
- 2010-05-12
- Svar anmält
- 2010-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 maj
Fråga
2009/10:779 Skolket i grundskolan
av Siw Wittgren-Ahl (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Skolverket rapporterar att 1 650 grundskoleelever under förra läsåret var borta från skolan i över en månad utan giltigt skäl. 600 av dem var borta hela vårterminen, eller ännu längre. Utöver dessa hade 12 000 elever återkommande ströfrånvaro under mer än två månader.
Vi vet att skolk är den första varningsklockan när det gäller unga människor som är på väg in i missbruk och kriminalitet. Jag menar därför att samhället måste se till att ingen skolelev tillåts hoppa av sin skolgång.
I Sverige har vi skolplikt, det vill säga vi har en lag som säger att alla barn ska gå i skolan. Skolverkets rapport visar dock att samhället inte lever upp till lagens krav. Priset kommer i första hand barnen men också samhället få betala om några år då barnen vuxit upp och i stället kan dyka upp i domstolar, fängelser och inom missbruksvården.
Min fråga till utbildningsministern är därför vilka initiativ han avser att ta för att försäkra sig om att skolplikten verkligen gäller alla barn.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:779 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:779 Skolket i grundskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Siw Wittgren-Ahl har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att försäkra mig om att skolplikten verkligen gäller alla barn.
Skolan måste ta elevers frånvaro från skolan på allvar. Långvarig frånvaro från grundskolan innebär att skolplikten inte kommer att uppfyllas. Det kan i sin tur leda till utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
Statens skolverk anger i sin rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka att det är skolfaktorer och sociala problem såsom svårigheter att klara skolan, kränkande behandling och familjerelaterade problem som sammantaget leder till skolfrånvaro. Skolverket framhåller att skolornas arbete med arbets- och lärandemiljön är grundläggande för att anpassa undervisningen efter barnens behov. Goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga insatser är avgörande för att undvika att frånvaron blir långvarig. Elevhälsan har också en viktig roll att fylla för elevernas hela skolsituation och då särskilt för de elever som har svåra personliga och familjerelaterade problem.
Regeringen bedömer att det är mycket viktigt med goda rutiner för frånvarohantering. I den nya skollagen som nyligen överlämnades till riksdagen ges skolan en skyldighet att som huvudregel första dagen som en elev är frånvarande anmäla detta till elevens förälder.
För regeringen är det också viktigt att alla elever ges möjlighet att nå målen för undervisningen. Regeringen har därför till exempel tagit initiativ till tidiga insatser när det gäller förmågorna läsa, skriva och räkna samt återinfört speciallärarutbildningen. Regeringen stöder också skolans arbete med en god och trygg arbetsmiljö genom insatser för att stärka arbetet med värdegrundsfrågor, kränkande behandling och jämställdhet.
Regeringen har dessutom beslutat om direktiv för en särskild utredare med uppdrag att se över skolans arbete med barn som far illa eller riskerar att fara illa (dir. 2009:80). Barn som har en långvarig frånvaro från skolan är en viktig målgrupp för utredningen. En utgångspunkt är att samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård är central för att stödja dessa barn. Utredaren ska kartlägga skolors arbete med utsatta barn, samverkan med berörda myndigheter och lägga fram förslag på hur skolorna kan stödjas i detta arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.