Skolplikt
Skriftlig fråga 2017/18:426 av Helene Petersson i Stockaryd (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-12-06
- Överlämnad
- 2017-12-07
- Anmäld
- 2017-12-08
- Svarsdatum
- 2017-12-13
- Sista svarsdatum
- 2017-12-13
- Besvarad
- 2017-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
I Sverige har vi skolplikt. Det innebär att eleverna ska delta i skolans verksamhet och att kommunen och elevens vårdnadshavare ska se till skolplikten fullföljs. För kommunen innebär detta bland annat ett ansvar att säkerställa att skolpliktiga barn som inte går i kommunens grundskola på annat sätt får sin utbildning.
Från Jönköpings län har vi den senaste tiden nåtts av rapporter från lärare och rektorer att barn som är registrerade i kommunen och inskrivna i skolan ändå inte närvarar i undervisningen. När skolledningen frågar vårdnadshavarna var eleverna befinner sig får de till svar att eleven går i skolan i ett annat land eller har följt med den ena föräldern till sitt tidigare hemland. Detta rör sig inte bara om några veckor utan om en betydligt längre tid. Samtidigt är eleven fortfarande registrerad som boende i kommunen.
I den här situationen upplevs en hjälplöshet inför hur den ska hanteras, och frågetecken uppstår kring skolans ansvar att säkerställa att skolplikten fullföljs. Vidare upplever skolledningarna att Skolverket inte har något tydligt svar på hur situationen ska hanteras.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Hur kan regeringen stödja skolledningarna i hanterandet av och ansvaret för skolplikten i de fall eleverna med föräldrarnas godkännande under en längre tid inte närvarar i skolan men ändå fortfarande är skrivna i kommunen
Svar på skriftlig fråga 2017/18:426 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
PAGE
2
Dnr U2017/04871/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:426 av Helene Petersson (S) Skolplikt
Helene Petersson har frågat mig hur regeringen kan stödja skolledningarna i hanterandet av och ansvaret för skolplikten i de fall eleverna med föräldrarnas godkännande under en längre tid inte närvarar i skolan men ändå fortfarande är skrivna i kommunen?
Skolplikten är en av hörnstenarna i det svenska utbildningssystemet. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och huvudregeln är att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Från och med höstterminen 2018 gäller detta även elever i förskoleklass.
Ansvaret för att eleven fullgör sin skolplikt vilar på flera parter. Hemkommunen ska se till att eleverna i deras skola fullgör sin skolgång och att skolpliktiga barn som inte går i dess skola får sin utbildning på något annat sätt. En huvudman för en fristående skola ska meddela hemkommunen när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands (7 kap. 2 § skollagen). I rättspraxis har t.ex. en vistelse utomlands under två terminer ansetts så lång att eleven inte omfattats av skolplikt (Kammarrätten i Göteborgs dom 2015-09-14, mål nr 3515-14).
Långvarig eller ofta återkommande frånvaro, oavsett om eleven befinner sig utomlands eller i Sverige, innebär att elever inte får den utbildning som de har rätt till. Elever som är frånvarande från skolan löper inte bara stor risk att inte uppnå kunskapskraven. Frånvaron kan också vara en indikation på att skolan, i samverkan med andra aktörer, inte satt in det stöd som eleven behöver. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 19 november 2015 (dir. 2015:119) att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Utredaren fick också i uppdrag att analysera orsakerna till frånvaro och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras.
Utredningen har i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) lämnat förslag som syftar till att skolorna ska uppmärksamma och agera på elevers frånvaro på ett tidigare stadium än vad som sker i dag och att eleverna ska få den hjälp de behöver för att deras rätt till utbildning ska tillgodoses. Utredningens förslag syftar även till att ge hemkommunen bättre förutsättningar att aktivt agera vid problematisk frånvaro. Regeringen bedömer, i enlighet med förslagen i betänkandet att överföringen av information mellan skolenheter behöver förbättras för att underlätta elevers övergång mellan skolenheter och minska risken för frånvaro. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att medel tillförs för detta ändamål. Förslagen från betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.
Stockholm den 13 december 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.