Skydd av den biologiska mångfalden

Skriftlig fråga 2005/06:1876 av Svensson Smith, Karin (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-06-27
Besvarad
2006-07-11
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2005/06:1876 av Karin Svensson Smith (-) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Skydd av den biologiska mångfalden

Riksdagen har vid upprepade tillfällen antagit att den biologiska mångfalden i Sverige ska säkras. Ett högexploaterande skogs- och jordbruk har lett till att många arter i dag har svårt att överleva. Den senaste rödlistan från Artdatabanken omfattar inte mindre än 3 653 organismer som anses hotade, varav 97 % är knutna till skogs- eller jordbruksmark. Utvecklingen är dessutom fortsatt negativ, antalet hotade arter ökar.

De insatser som regeringen har genomfört har uppenbarligen inte räckt för att skydda växt- och djurlivet mot det intensiva skogs- och jordbruket. Det finns heller ingenting som talar för att trycket på den biologiska mångfalden minskar, tvärtom. När Sverige ska avveckla oljeberoendet intensifieras skogs- och jordbruket ytterligare. Inom biobränslesektorn råder nu rena Klondykestämningen. Exempel på detta är uppgifter om att värmeverk i en del fjällkommuner i Norrbotten använder flis från urskogar, så kallade fjällnära skogar och andra höjdlägesskogar, som bränsle. Detta bekräftas av tjänstemän på länsstyrelsen.

Regeringens åtgärder för att säkra den biologiska mångfalden är otillräckliga redan utifrån dagens situation. Med det än mer intensiva skogs- och jordbruk som blir en följd av ökat bränsleuttag, kombinerat med lågt ställda miljöhänsyn inom biobränslesektorn, krävs kraftigt ökade insatser för att värna livet i skogar och jordbruk.

Med anledning av ovanstående frågar jag statsrådet vilka åtgärder hon ämnar vidta för att öka skyddet av den biologiska mångfalden i skogs- och jordbruksmark vid ett ökat bränsleuttag.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1876 besvarad av

den 11 juli

Svar på fråga 2005/06:1876 om skydd av den biologiska mångfalden

Statsrådet Lena Sommestad

Karin Svensson Smith har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka skyddet av den biologiska mångfalden i skogs- och jordbruksmark vid ett ökat bränsleuttag.

Inledningsvis vill jag gärna framhålla att omställningen av energiförsörjningen till en betydligt större andel förnybar energi, bland annat bioenergi, är nödvändig om vi ska kunna möta de stora problem och utmaningar vi har när det gäller utsläpp av växthusgaser och tillhörande klimatförändringar. Denna omställning är nödvändig även ur biologisk mångfaldssynpunkt. Forskare är i dag tämligen eniga om att de framtida klimatförändringarna kommer att starkt påverka ekosystemen. Inte minst utpekas arktiska ekosystem och arter som särskilt sårbara. Samhället står inför stora krav på omställningar men också inför att klara svåra balansproblem mellan olika samhällsintressen. Regeringens utgångspunkt är att arbetet med att möta klimatförändringarna och med att bevara biologisk mångfald i grunden måste utformas så att de är ömsesidigt stödjande. Det utesluter inte att det i vissa situationer kan uppstå konflikter mellan olika miljöaspekter.

När det gäller vad regeringen har gjort och gör för att bevara biologisk mångfald vill jag framhålla följande. På förslag från regeringen antog riksdagen i november 2005 ett nytt, sextonde miljökvalitetsmål om biologisk mångfald, benämnt Ett rikt växt- och djurliv. Syftet med detta mål är att förstärka bevarandet av biologisk mångfald inom ramen för den samlade miljömålsstruktur som riksdagen har fastställt. Till detta mål hör också tre delmål: att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010, att minska andelen hotade arter samt ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser.

Anslaget till bevarande av biologisk mångfald har under en rad år ökat kraftigt. År 2006 disponeras ungefär tio gånger mer medel för detta ändamål (ca 1 900 miljoner kronor), jämfört med tio år tidigare. Till detta ska läggas medel för Svenska artprojektet, medel inom ramen för vårt miljö- och landsbygdsprogram samt medel som Skogsstyrelsen disponerar för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Regeringen har låtit inventera statligt ägda skogar som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Detta arbete har redovisats i en rad rapporter från Naturvårdsverket. Regeringen har även nyligen uppdragit åt Fastighetsverket och Fortifikationsverket att senast den 31 december 2006 redovisa ett förslag till nyttjanderättsavtal avseende produktiv skogsmark som används för virkesproduktion mellan Sveaskog och respektive myndighet. Regeringen vill med detta uppdrag uppnå en samlad hantering och förvaltning av den statligt ägda produktiva skogsmarken. I uppdraget specificeras att arbetet fortsätter med samråd om hur de identifierade statliga skogarna med höga naturvärden ska hanteras. I avtalet som avses att tas fram ska natur- och kulturmiljövårdsintressena tillgodoses. Regeringen har alltså på olika sätt försökt ta till vara den resurs, ur naturvårdssynpunkt, som de statligt ägda skogarna utgör.

Regeringen avser vidare att inom kort presentera ett förslag till ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007 till 2013. Utgångspunkten och ramen är den förordning som lagts fast inom EU. Regeringen avser att lägga stor vikt vid miljöaspekter. Detta är i linje med innevarande program och vad som redan aviserats i propositionen Svenska miljömål @ ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150). Regeringen avser att föreslå att programmet förstärks med nationella medel omfattande ca 1 miljard kronor, utöver den ram som ges till Sverige via beslut på EU-nivån. Ersättningar till brukare för fortsatt hävd av kvarvarande naturliga betesmarker och ängar kommer precis som hittills att utgöra en tung komponent i programmet. Även restaurering av vissa miljöer avses ingå. Som helhet bedömer jag att det nya programmet kommer att innebära en klar förstärkning av möjligheterna att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även de tvärvillkor som är en del i EU:s jordbrukspolitik förstärker bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Regeringen har i ovan nämnda proposition också pekat på vikten av att arbetet med åtgärdsprogram för vissa hotade arter och naturtyper, som har särskilda behov av specifikt utformade åtgärder, fortsätter. Inom ramen för anslaget Åtgärder för biologisk mångfald satsas mer medel än någonsin tidigare på sådana program. Vissa av dessa program har redan gett positiva resultat, till exempel för vissa fågelarter. Samtidigt vill jag understryka att dagens kunskap ger vid handen att det ofta kommer att ta lång tid tills vi ser full effekt ute i naturmiljön av insatta åtgärder. Detta gäller inte minst skogen.

När det gäller avverkning av skogar finns regelverk och rutiner som ger möjlighet för berörda myndigheter att överväga om vissa bestånd inte bör avverkas. Alla slutavverkningar ska anmälas till Skogsstyrelsens lokala kontor. Skogsstyrelsen ska, med hjälp av allt relevant tillgängligt kunskapsunderlag, överväga om beståndet som avses att avverkas är så värdefullt från naturvårdssynpunkt att det bör undantas. Skogsstyrelsen ska också vid behov ha samråd med länsstyrelsen vid denna bedömning. Skogsstyrelsen har möjlighet att inleda en dialog med markägaren eller brukaren om att bilda ett biotopskyddsområde eller sluta ett naturvårdsavtal. Länsstyrelsen har möjlighet att inleda en dialog och ett arbete med att bilda ett naturreservat och kan, om omständigheterna kräver så, också på kort varsel besluta om ett så kallat interimistiskt naturreservat. Vidare gäller hänsynsregler för både skogs- och jordbruket, vid brukandet av marken. Detta gäller även vid uttag för bioenergiändamål. Jag utgår från att myndigheterna gör sådana bedömningar som jag refererar till ovan och att de vidtar de åtgärder som erfordras. Som jag framhållit tidigare så har staten aldrig satsat mer resurser än vad som görs för närvarande på att bevara biologisk mångfald i skogen.

Jag avser att noga följa utvecklingen när det gäller påverkan på biologisk mångfald av den nödvändiga omställningen av vår energiförsörjning som redan har påbörjats. Det är min absoluta utgångspunkt att det är möjligt att nå både mål om hållbar energiförsörjning och mål om bevarandet av biologisk mångfald.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.