Skydd av svenska kyrkans kulturarv

Skriftlig fråga 2022/23:130 av Louise Thunström (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-07
Överlämnad
2022-12-07
Anmäld
2022-12-08
Svarsdatum
2022-12-14
Sista svarsdatum
2022-12-14
Besvarad
2022-12-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Svenska kyrkan uppmärksammar på olika sätt ett minskat behov av kyrkobyggnader, och begrepp som övertaliga kyrkor hörs ibland i den allmänna debatten. Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar, viket reducerar intäkter som ska täcka både verksamheter och drift. Många pastorat koncentrerar gudstjänstverksamheten till en huvudkyrka medan övriga kyrkor står oanvända.

De förändrade lokalbehoven leder till att församlingar och pastorat ser över sina kostnader. Att spara energi som är en av de största driftkostnadsposterna är en viktig besparingsåtgärd, och så kallad kallställning av kyrkor har ökat markant på grund av höga elpriser. Vid kallställning kan luftfuktigheten öka, och kyrkorummens ovärderliga kulturarv riskerar att skadas av till exempel mögelangrepp. Den kulturskatt i form av arkitektur, konst och musik som ryms inom Svenska kyrkans kulturarv fyller en stor funktion för hela samhället. Den berättar om gångna tider i den egna bygden såväl som om livsvillkor under skilda epoker i vårt land. Den kyrkoantikvariska ersättningen utgör en viktig del av hur vård och bevarande finansieras. Emellertid överstiger behoven, i form av ansökningar, de ekonomiska medel som finns att tillgå.

Min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand blir med anledning av det anförda:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkra att Svenska kyrkans kulturarv skyddas?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:130 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Ku2022/01796 Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:130 av Louise Thunström (S)
Skydd av svenska kyrkans kulturarv

Louise Thunström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkra att Svenska kyrkans kulturarv skyddas.

Det kyrkliga kulturarvet tillhör alla, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan eller inte. Därför är ansvaret för det kyrkliga kulturarvet delat mellan staten och Svenska kyrkan. Detta delade ansvar har gällt sedan relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000, och har sedan dess befästs årligen bland annat genom den kyrkoantikvariska ersättningen. Ersättningen uppgår sedan 2010 till 460 miljoner kronor per år och fördelas av Svenska kyrkan, via stiften, till församlingarna. Ersättningen går till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Vart femte år genomförs en grundlig genomlysning av den kyrkoantikvariska ersättningen, så kallade kontrollstationer. Kontrollstationerna samlar alla berörda aktörer: staten, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet, och länsstyrelserna. Nästa kontrollstation infaller 2024 och arbetet med denna påbörjas under 2023. Regeringens bedömning kommer presenteras i skrivelse till riksdagen våren 2024.

Jag avser invänta utfallet av den kommande kontrollstationen, och berörda aktörers bedömningar, innan jag vidtar några eventuella åtgärder gällande det kyrkliga kulturarvet.

Stockholm den 14 december 2022

Parisa Liljestrand

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.