Skydd för iranska konvertiter
Skriftlig fråga 2005/06:647 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-15
- Inlämnad
- 2005-12-15
- Besvarad
- 2005-12-21
- Besvarad
- 2005-12-29
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2005/06:647 av Annelie Enochson (kd) till statsrådet Barbro Holmberg (s)
Skydd för iranska konvertiter
Den praxis som gäller för konvertiter från Iran som söker asyl i Sverige togs för nio år sedan. Då hade man enligt Iranexperten på Migrationsverket haft kontakt med den armeniska kyrkan och fått lugnande besked om möjlighet att leva som kristen i Iran, om man bara var diskret med sin tro. Situationen för kristna i Iran har sedan dess försämrats, vilket innebär att praxisen måste ses över och uppdateras.
I Iran tillåts visserligen de ortodoxa (armenier och assyrier) behålla sin nedärvda tro, men de får inte sprida kristendomen. Armenier och assyrier har dessutom minst en medlem i det iranska parlamentet. Det är därför i första hand inte armenier och assyrier som söker skydd i Sverige, utan de evangeliskt kristna som konverterat från islam.
Att konvertera till kristendom är belagt med dödsstraff enligt sharialagen, som är överordnad den statliga lagen. Med Irans nye president Ahmadinejad har läget enligt uppgift blivit katastrofalt; kristna konvertiter fängslas, torteras och dödas.
På vilket sätt agerar statsrådet för att skydda iranier som konverterar till kristendom och som behöver skydd i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:647 besvarad av
den 20 december
Svar på fråga 2005/06:647 om skydd för iranska konvertiter
Statsrådet Barbro Holmberg
Annelie Enochson har frågat mig på vilket sätt jag agerar för att skydda iranier som konverterar till kristendom och behöver skydd i Sverige.
Enligt utlänningslagen har alla asylsökande som är i behov av skydd i Sverige rätt att stanna här. Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse bland annat på grund av sin religiösa uppfattning ska beviljas uppehållstillstånd som flykting. En välgrundad fruktan för dödsstraff eller tortyr medför rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Dessa regler står fast i den nya utlänningslag som träder i kraft den 31 mars 2006. Skyddsfrågorna framhävs dock på ett mer påtagligt sätt i den nya lagen.
Asylansökningar bedöms individuellt av Migrationsverket och, i förekommande fall, Utlänningsnämnden. Bedömningen i det enskilda fallet innefattar vilken risk för förföljelse eller trakasserier en asylsökande löper vid ett återvändande till hemlandet.
Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tillgång till en mångfald olika informationskällor angående situationen i de asylsökandes hemländer. Med hjälp av dessa kan myndigheterna också söka detaljerad information om exempelvis religiösa grupper.
En omfattande rapportering vittnar om den generellt bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran. Uttalanden från den iranska presidenten under senare tid ger ytterligare anledning till oro för den fortsatta utvecklingen i allmänhet.
Jag har förtroende för att myndigheterna fortsätter att mycket noggrant följa utvecklingen i Iran för konvertiter och andra grupper och att en omsorgsfull individuell prövning av asylansökningarna sker mot bakgrund av tillgänglig information.
Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen inte har någon möjlighet att påverka praxis om inte utlänningsmyndigheterna överlämnar enskilda ärenden till regeringen i enlighet med de bestämmelser som finns om detta i utlänningslagen. Det bör nämnas att möjligheten att överlämna enskilda ärenden till regeringen för vägledande beslut upphör när den nya utlänningslagen träder i kraft.
I övrigt vill jag hänvisa till mitt svar den 10 december 2004 på interpellation 2004/05:223 av Sven Brus om kristna konvertiter från Iran.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.